Nyhetsbrev 2017
Kalendarium
Nyhetsarkiv
Äldre nyhetsbrev
  Nyhetsbrev #6 2016
  Nyhetsbrev #5 2016
  Nyhetsbrev #6 2015
  Nyhetsbrev #4 2016
  Nyhetsbrev #5 2015
  Nyhetsbrev #3 2016
  Nyhetsbrev #2 2016
  Nyhetsbrev #4 2015
  Nyhetsbrev #1 2016
  Nyhetsbrev #3 2015
  Nyhetsbrev #2 2015
  Nyhetsbrev #1 2015
  Nyhetsbrev #6 2014
  Nyhetsbrev #5 2014
  Nyhetsbrev #4 2014
  Nyhetsbrev #3 2014
  Nyhetsbrev #2 2014
  Nyhetsbrev #1 2014
  Nyhetsbrev #6 2013
  Nyhetsbrev #5 2013
  Nyhetsbrev #4 2013
  Nyhetsbrev #3 2013
  Nyhetsbrev #2 2013
  Nyhetsbrev #1 2013
  Nyhetsbrev #6 2012
  Nyhetsbrev #5 2012
  Nyhetsbrev #4 2012
  Nyhetsbrev #3 2012
  Nyhetsbrev #2 2012
Nyhetsbrev #1 2012

SÖK MEDARBETARE

    SÖK MEDARBETARE/
    WEBBPLATS

    Skicka sida

     

    WISTRAND NEWS #1 2012

     

     

    Integritet går före skyddet för immateriella rättigheter

    Den svenska IPRED-lagen är inte förenlig med EU-rättens regler om utlämnande av personuppgifter och således tandlös.  Den slutsatsen kan dras efter att EU-domstolens generaladvokat Niilo Jääskinen lagt sitt förslag i det uppmärksammade IPRED-målet. Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje innebär det att företag inte får lämna ut uppgifter om en viss IP-adress och därmed inte heller adressens abonnent. Kommande beslut påverkar potentiellt 500 miljoner EU-medborgares integritetsskydd.

     

    IPRED-lagen trädde i kraft 1 april 2009. Samma dag lämnade ett antal ljudboksförlag, med stöd av den nya lagen, in ett yrkande till Solna tingsrätt. Förlagen ville tvinga bredbandsföretaget ePhone att lämna ut abonnentuppgifter avseende en viss IP-adress. ePhone vägrade med hänvisning till den att svenska IPRED-lagen stred mot EU-rättens regler om skydd för den personliga integriteten. Peter Helle och Magnus Moström från Wistrand Advokatbyrå har sedan dess företrätt ePhone ända upp till EU-domstolen.

     

    Personlig integritet kontra skyddet för immateriella rättigheter
    Ett utlämnande av abonnentuppgifter avseende en viss IP-adress med stöd av IPRED-lagen innebär alltid en risk för att den personliga integriteten kränks. Samtidigt som det är viktigt att säkerställa skyddet för den personliga integriteten är det lika viktigt att säkerställa rättighetshavarnas intresse av att skydda sina immateriella rättigheter. Den svenska IPRED-lagen ställer två legitima intressen mot varandra och prioriterar rättighetshavarnas intressen före skyddet för den personliga integriteten.

     

    Under förhandlingen i EU-domstolen anförde ePhone att EU-rätten inte ger rättighetshavarnas intresse företräde framför reglerna som är uppställda för att säkerställa unionsmedborgarnas rätt till skydd för den personliga integriteten.

     

    Generaladvokat Niilo Jääskinen följde, i sin rekommendation, Wistrands argumentationslinje. Om EU-domstolen slutligen följer generaladvokatens förslag till beslut innebär det att samtliga EU-länder måste säkerställa att de nationella reglerna är förenliga med EU-domstolens beslut. I slutändan skulle det innebära att 500 miljoner unionsmedborgares personliga integritet respekteras när de använder Internet.

     

    Av Peter Helle och Magnus Moström

     

    Om IP-adresser
    En IP-adress är ett unikt ID-nummer som en Internetanvändare tilldelas av Internetoperatören. När en Internetanvändare besöker en hemsida kan den som administrerar hemsidan se vilken IP-adress besökaren har samt vilken information besökaren tagit del av på hemsidan. Internetoperatören får inte till utomstående lämna ut uppgifter om vilken abonnent som har en viss IP-adress. Detta innebär att en Internetabonnent anonymt kan ta del av och dela med sig av information.  Om en Internetanvändare identifieras så finns det en risk för att Internetabonnentens surfvanor skulle kunna kartläggas. Exempelvis skulle individen kunna kopplas till information om sjukdomar, politiska frågor och information som berör sexuell läggning etc.

     

    Fakta
    Mål: C-461/10
    IPRED-lagen: 53 c § upphovsrättslagen (1960:729)

     


    "Pengarna tillbaka om det regnar på midsommar"
    Marknadsföringslagen ställer höga krav på den som gör reklam för sina produkter. Utgångspunkten är att samtliga villkor i reklamen som är av väsentlig betydelse för mottagarna ska presenteras klart och tydligt. Detta hade nyligen Stockholms tingsrätt anledning att pröva sedan Konsumentombudsmannen under förra året reagerat mot sängföretaget Sova AB:s marknadsföring med reklamen "Alla pengarna tillbaka om det regnar på midsommar".


    Som huvudregel måste varje reklamenhet (t.ex. en annons, reklamvideo) uppfylla dessa krav för sig.  Undantag för detta gäller då kommunikationsmediet medför begränsningar i tid och utrymme. Då kan övriga åtgärder som annonsören vidtagit för att lämna relevant information om ett erbjudande beaktas.


    Sova har under flera år gjort reklam för sina sängar genom att erbjuda kunderna pengarna tillbaka om det regnar på midsommarafton. Den reklam som KO reagerat mot sändes via TV och angav bl.a. "Alla pengarna tillbaka om det regnar på midsommar". En asterisk hänvisade till en liten text med de fullständiga villkoren, som visades kortvarigt i bildens nederkant.  Enligt dessa var erbjudandet giltigt bara om man handlat för minst 5 000 kronor. Dessutom skulle det ha regnat minst fem millimeter på Jägersros väderstation mellan klockan 12 och 15 på midsommarafton.


    Tingsrätten konstaterade att uppgifterna var väsentliga för mottagarna, och att det var omöjligt för dessa att hinna läsa texten i nederkanten. Marknadsföringen ansågs otillbörlig. Sova ålades att vid vite lämna uppgifter till kunderna om de villkor och begränsningar som gäller för erbjudandet.

     

     

    Svensk lönegarantilag kan strida mot EU-direktiv

    I en dom från EU-domstolen fastställs att holländska regler om att anställda måste anmäla sig till arbetsförmedling för ett erhålla lönegaranti strider mot artiklarna 3 och 4 i rådets direktiv 80/987. Domen kan få betydelse även för motsvarande svenska regler.

     

    När ett bolag försätts i konkurs får bolagets anställda i stor utsträckning ersättning för sina lönekrav från den statliga lönegarantin. Detta gäller även till viss del uppsägningslön efter konkursen. Enligt nuvarande svenska regler gäller dock att den anställde i de flesta fall måste anmäla sig som arbetssökanden hos arbetsförmedlingen för att kunna få uppsägningslön efter konkursen.

     

    EU-domstolens dom i det holländska fallet innebär sannolikt att reglerna om anmälningsskyldighet i den svenska lönegarantilagen strider mot EU-direktivet och därför inte får tillämpas. Detta kan få konsekvenser även för redan tidigare fattade avslagsbeslut i enlighet med 25 § st 2 lönegarantilagen.

     

     

    Förändringar i skattelagstiftningen från årsskiftet
    Den 1 januari 2012 träder ett antal förändringar av skattereglerna i kraft. De nya bestämmelserna kommer att tillämpas första gången vid 2013 års taxering. Särskilt kan nämnas de ändringar som sker i de s.k. 3:12-reglerna, som påverkar delägare i fåmansföretag.

    • Nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln höjs från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp.
    • En takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst införs. Taket är 90 inkomstbasbelopp (4 914 000 kr).
    • Möjligheten att tillämpa förenklingsregeln ändras så att en person som äger andelar i flera företag bara får beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för andelarna i ett av företagen.
    • Underlaget för årets gränsbelopp ska minskas med kapitaltillskott som lämnats under de två närmast föregående beskattningsåren.
    • Om en andel i ett företag ägts under del av det år som löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med i det lönebaserade utrymmet för andelen.

    NYHETSBREV

    Få det senaste från Wistrand direkt i inboxen.