Nyhetsbrev 2017
Kalendarium
Nyhetsarkiv
Äldre nyhetsbrev
  Nyhetsbrev #6 2016
  Nyhetsbrev #5 2016
  Nyhetsbrev #6 2015
  Nyhetsbrev #4 2016
  Nyhetsbrev #5 2015
  Nyhetsbrev #3 2016
  Nyhetsbrev #2 2016
  Nyhetsbrev #4 2015
  Nyhetsbrev #1 2016
  Nyhetsbrev #3 2015
  Nyhetsbrev #2 2015
  Nyhetsbrev #1 2015
  Nyhetsbrev #6 2014
  Nyhetsbrev #5 2014
  Nyhetsbrev #4 2014
  Nyhetsbrev #3 2014
  Nyhetsbrev #2 2014
  Nyhetsbrev #1 2014
  Nyhetsbrev #6 2013
  Nyhetsbrev #5 2013
  Nyhetsbrev #4 2013
  Nyhetsbrev #3 2013
  Nyhetsbrev #2 2013
  Nyhetsbrev #1 2013
Nyhetsbrev #6 2012
  Nyhetsbrev #5 2012
  Nyhetsbrev #4 2012
  Nyhetsbrev #3 2012
  Nyhetsbrev #2 2012
  Nyhetsbrev #1 2012

SÖK MEDARBETARE

    SÖK MEDARBETARE/
    WEBBPLATS

    Skicka sida

    WISTRAND NEWS #6 2012

    Tolvslaget närmar sig!

     

    Med mindre än två veckor kvar av 2012 gör vi som brukligt och blickar  tillbaka. Det har varit ett händelserikt år för Wistrand med många spännande uppdrag, där framför allt Saabkonkursen präglat Göteborgskontoret under hela året.

     

    I en tid av ekonomisk osäkerhet gläder vi oss extra åt att ha fått hälsa så många nya medarbetare välkomna. Vi har rekryterat sex nya delägare inom loppet av ett år, nu senast Jan Alexanderson och Anders Isgren som anslutit till Wistrands Stockholmskontor. Vid årsskiftet välkomnar vi också tre advokater till delägarkollektivet i Göteborg; Ann Schröder, Tove Andersson och Lars Gahnström.

     

    Ytterligare ett glädjeämne är att vår äldste medarbetare Sten von der Osten-Sacken nyligen fyllt 90 år. Det är en fantastisk livshistoria att läsa om, se nedan.

     

    Vi önskar ett gott slut och ser fram emot ett gott nytt 2013!


    Mårten Hulterström
    Ordförande Wistrand Advokatbyrå

    En ny Insolvensförordning

     

    Med ökade internationella affärskontakter, komplexa företagsstrukturer och samarbeten som ofta rör flera länder så kommer även ett ökat behov av en smidig och effektiv insolvensrätt. Under det senaste året har det pågått ett kraftfullt arbete för att ett reviderat förslag till ny insolvensförordning ska kunna presenteras före årsskiftet.

     

    Insolvensförordningen som trädde i kraft för drygt tio år sedan reglerar vilket EU-lands domstolar som ett rekonstruktions- eller insolvensförfarande kan inledas vid och vilka lagregler som blir tillämpliga i förfarandet.

     

    Redan när Insolvensförordningen infördes så fanns också en regel om regelbunden översyn av reglerna. Den första tidsgräns som sattes upp för detta var den 1 juni 2012. Detta har inte EU-kommissionen lyckats med, men det har under året pågått ett intensivt arbete för att ett förslag ska kunna presenteras under december 2012.

     

    Följande huvudområden behandlas genom förslaget;

    • vilka typer av förfaranden som omfattas
    • förutsättningarna för att inleda ett förfarande inom en viss medlemsstat genom så kallat COMI - platsen för huvudsakliga intressen
    • huvud- och sekundärförfaranden
    • företagskoncerners insolvens.     

    I maj 2012 utsåg EU-kommissionen en "Expert group on cross-border insolvency", där jag tillsammans med drygt 20 andra medlemmar från hela Europa bedömt vad olika förändringar kan leda till för ekonomiska effekter. I samband med detta har även den europeiska organisationen för insolvenspraktiker, INSOL Europe, lämnat ett förslag till ny Insolvensförordning som även kommenterar den nuvarande Insolvensförordningen.

     

    Inom flera EU-länder har det under senare år tillkommit förfaranden vilka är avsedda att på ett tidigare stadium av ekonomisk kris möjliggöra att situationen hanteras. Dessa så kallade pre-insolvency och hybridförfaranden har tidigare inte omfattats av Insolvensförordningen. Samtidigt tydliggörs att förfaranden som avser fysiska personer omfattas och att även COMI anpassas till detta.

     

    Något som diskuterats mycket är huruvida man bör begränsa så kallad forum shopping, där COMI - platsen för att inleda insolvensförfarande - flyttas för att uppnå fördelar. Det går att ta fram flera olika förslag till begränsande regler men ofta riskerar detta att göra bedömningen än mer komplicerad. Möjligen är det så att de regler som redan finns tillsammans med praxis från EU-domstolen är rätt väl avvägda med vissa mindre justeringar. Sådana justeringar är att direkt i artikeln ange att platsen där de huvudsakliga intressena finns bör motsvara platsen där gäldenären vanligtvis förvaltar sina intressen och därför är fastställbar för tredje man.  Vidare bör det säkerställas att varje borgenär har rätt att överklaga beslutet om att öppna ett förfarande på den grunden att domstolen inte var behörig.

     

    När det gäller sekundärförfaranden så finns det både för- och nackdelar. En fördel är att borgenärerna i ett land genom att öppna ett sådant förfarande kan säkerställa att de insolvensregler som de har räknat med gäller för förfarandet. Å andra sidan kan det inte sällan påverka möjligheterna till att tillvarata det fulla värdet om det är olika förfaranden med olika förvaltare, särskilt om dessa inte samarbetar. För att förbättra förutsättningarna för sekundärförfaranden så tydliggörs en utökad skyldighet till kommunikation mellan både förvaltare samt domstolar i de förfaranden som har inletts.

     

    Vidare så tillåts att sekundärförfarandet är antingen ett rekonstruktions- eller konkursförfarande, detta till skillnad från idag då endast konkursförfaranden tillåts.    

     

    Slutligen så är företagskoncerners insolvens ett område som är intressant då ett samlat förfarande för en koncern skulle kunna leda till att tillgångarna tas tillvara bättre. Å andra sidan så behandlas varje bolag normalt enskilt, t.ex. i aktiebolagslagen och i konkurslagen. Att då på EU-nivå införa regler inom insolvensområdet skulle vara ett mycket stort steg. Det steg som därför är aktuellt är att införa regler som ger involverade domstolar och förvaltare en skyldighet att kommunicera och på sätt möjliggöra bästa möjliga utfall.

     

    Sammanfattningsvis innebär översynen knappas att förslaget från EU-kommissionen kommer att leda till en helt ny Insolvensförordning. Särskilt med tanke på de ekonomiska problem som finns inom flera EU-länder så är det mer känsligt att göra större förändringar. Men på ett flertal områden kommer förbättringar att införas som också kan leda till att nationella regler förändras till det bättre.


    Niklas Körling, advokat, Wistrand Advokatbyrå

    Ränta på ägarlån

     

    Kammarrätten i Stockholm har i en färsk dom angående den s.k. Arlandabanan lämnat viktiga besked i frågan om prissättning av ränta på ägarlån. I domen har kammarrätten godtagit en fast ränta om 13 % på ägarlån med en mycket lång löptid.

     

    Kammarrättens dom innebär en betydande nyansering av rättsläget i jämförelse med underrättspraxis som utvecklats efter den s.k. Diligentiadomen (RÅ 2010 ref. 67).

     

    I Diligentiadomen uttalades att det förhållandet att ett lån lämnats från moderbolag till dotterbolag ska beaktas vid bedömningen av vad som kan godtas som avdragsgill ränta för lånet. Sakläget i målet var dock speciellt. I samband med att bolaget, ett moderbolag i en fastighetsförvaltande koncern, köptes ut från börsen skedde en omstrukturering, varvid även finansieringen ändrades. Omstruktureringen innebar att tre externa lån med ränta om 4,5 % ersattes med två interna lån. För de interna lånen, som var amorteringsfria och utan säkerhet, gällde en fast ränta om 9,5 %.

     

    I Diligentiadomen uttalas att lån från ett moderbolag till dess dotterbolag har särdrag som påverkar kreditrisken. Medan moderbolaget har kontroll över dotterbolaget har den externe långivaren typiskt sett bara viss insyn. Domstolen fann därför att kreditrisken i detta fall är lägre än om låneavtalen hade ingåtts mellan oberoende parter, varför en högre ränta än 6,5 % inte godtogs.

     

    Några tydliga riktlinjer för hur en marknadsmässig ränta på ägarlån i ett sådant fall ska beräknas lämnades dock inte i Diligentiadomen. Trots det har Skatteverket med hänvisning till domen på bred front vägrat fullt avdrag för ränta på ägarlån. Skatteverket har även tillämpat samma synsätt när det gäller gränsöverskridande transaktioner. Kärnan i Skatteverkets argumentation har regelmässigt varit att långivaren genom ägandet har insyn i/kontroll över dotterbolaget och därmed en lägre kreditrisk jämfört med en utomstående kreditgivare. I förvaltningsrätterna har Skatteverkets ståndpunkt varit framgångsrik.

     

    Domen i fallet med Arlandabanan innebär dock som sagt en välkommen nyansering av rättsläget. Enbart den omständigheten att moderbolaget har insyn i och kontroll över dotterbolaget kan inte läggas till grund för att sätta ner avdragsyrkanden gällande ränta på ägarlån. En bedömning måste ske med utgångspunkt i förhållandena i det enskilda fallet.

     

    I en kommentar till domen har Skatteverket uttalat att domen, på grund av de speciella omständigheterna i fallet, inte kommer att överklagas. Det återstår därför att se hur rättspraxis kommer att utvecklas framöver.

     

    Johan Linder, jur kand, Wistrand Advokatbyrå

    Långa avtalstider kan utgöra förtäckt statsstöd

     

    Efter att statshotellet i Eskilstuna brunnit ner 2009 beslutades att ett nytt hotell skulle byggas. Kommunen fattade då beslut om att ingå ett lokalhyresavtal på 15 års tid, motsvarande ett totalvärde om 30 miljoner kronor, med det då ännu inte återuppbyggda hotellet. Förvaltningsrätten konstaterade att avtalet utgör förtäckt statsstöd.

     

    I februari 2009 brann Quality Hotel Statt i Eskilstuna och den äldre delen av hotellet totalförstördes. Den nyare delen restaurerades men de äldre delarna återuppbyggdes inte.

     

    Kommunföreträdare och politiker uttryckte efter branden önskemål om att de äldre delarna av hotellet ska ersättas med ett nytt "Hotell Statt" som bör kunna erbjuda konferenstjänster åt ett större antal personer.
     
    Kommunfullmäktige i Eskilstuna fattade i oktober 2011 beslut om att ingå ett avtal, benämnt lokalhyresavtal, med Elite Hotels of Sweden. Enligt detta skulle kommunen hyra konferenslokaler av Elite i det då ännu inte återuppbyggda hotellet under en period om 15 år, med start så snart hotellet stod färdigt. Ersättningen enligt avtalet uppgår till cirka 2 miljoner per år, cirka 30 miljoner totalt under hyrestiden.
     
    Home Properties AB, som ingår Choicekoncernen och som äger en fastighet i kommunen, överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten, med grunden att det så kallade "Stattavtalet" utgjorde ett förtäckt statsstöd.
     
    Domen
    Förvaltningsrätten upphävde kommunens beslut med hänvisning till två separata grunder:


        i. Att Stattavtalet kan utgöra ett sådant statligt stöd som är förbjudet enligt fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) och därför borde ha anmälts till regeringen för vidare anmälan till EU-kommissionen.


        ii. Att Stattavtalet utgör ett stöd till enskild näringsidkare i strid med kommunallagen 2 kap 8 §.
     
    Tobias Bengtsson, advokat på Wistrand Advokatbyrå, företrädde Home Properties i målet:

     

    - Det har länge varit känt att det kan vara fråga om statstöd när stat eller kommun köper in varor eller tjänster på villkor som inte är marknadsmässiga. Men i princip all praxis, både i Sverige och på EU-nivå, har gällt situationer när priset varit för högt (eller för lågt när staten agerar som säljare). Det har inte funnits någon vettig vägledning om vad som gäller när andra villkor framstår som icke affärsmässiga. Vad domstolen nu säger att är Stattavtalet ska betraktas som ett olagligt stöd även om priset hade varit marknadsmässigt, eftersom den långa avtalstiden knappast hade förekommit i ett avtal mellan privata aktörer.
     
    En annan intressant aspekt är att förvaltningsrätten hänvisar till MEIP (market economy investor principle).

     

    - Jag har aldrig förr sett att någon svensk domstol tagit in denna typ av resonemang i bedömningen, i vart fall inte på något tydligt sätt, säger Tobias Bengtsson.

    NYHETSBREV

    Få det senaste från Wistrand direkt i inboxen.

    90-årig jubilar och högt uppskattad kollega på Wistrand

     

    Friherre Sten Benediktus Edvard Robert Otto Julius Erik Lukas Helge Ewald von der Osten-Sacken föddes i Greifswald, Tyskland den 18 november 1922.

     

    Sten är trots sin ålder ännu i allra högsta grad verksam som jurist vid Wistrand och han torde därmed vara den äldsta verksamma juristen på en affärsjuridisk advokatbyrå. Sten biträder löpande i rättegångar och skiljeförfaranden och är en högt värderad medarbetare på byråns processavdelning.

     

    Missa inte intervjun med Sten i kommande nummer av DI Weekend!


     

    Läs mer om Sten här.

    Niklas Körling, ny delägare, Wistrand
    Artikelförfattare till "En ny Insolvensförordning"

     

    Vem är din yrkesmässiga förebild?
    För mig handlar att vara en bra jurist om så mycket mer än bara juridik, t.ex. retorik, sälj och ledarskap. Jag har olika förebilder för olika delar men ska jag nämna en person som är väldigt komplett så blir det Richard Åkerman.

     

    Vilken är den största utmaningen i branschen idag?
    Att ge klienterna största möjliga nytta och service samtidigt som vi jurister uppnår en bra balans mellan arbete och fritid. Mycket av vårt arbete är personknutet men samtidigt måste vi med hjälp av bra internt samarbete och organisation hantera de frågor som inte kräver en viss person. Detta är en förutsättning för att kunna rekrytera de bästa juristerna samtidigt som det i längden ger oss möjlighet att ge våra klienter den bästa rådgivningen.

     

    Vilket är ditt roligaste minne som yrkesverksam?
    Det kändes riktigt bra när vi nådde en lösning så att vi kunde avbryta den påbörjade avstängningen av värme till olika kommunala verksamheter i Täby. Det var rätt kallt om jag minns rätt och även om politikerna i kommunhuset säkert kunde klara värmen genom en extra eldig debatt så hade andra verksamheter för yngre och äldre fått det mer problematiskt.

     

    Vilket är ditt bästa arbetsredskap?
    Spontant skulle jag säga datorn då mycket sköts via den, men frågan är om inte telefonen eller det personliga mötet är bäst då det ofta snabbt ger de bästa lösningarna.

     

    Vad skulle du ha gjort om du inte valt att arbeta med juridik?
    Då hade det blivit något inom teknikområdet, kanske civilingenjör eller så hade jag kanske fortsatt tävla med Go-cart.