NEWS ARCHIVE

SEARCH EMPLOYEE

    SEARCH EMPLOYEE OR WEBSITE

    Send page
    16 Apr 2012

    Förslag om ränteavdragsbegränsningar - ett hot mot rättssäkerheten och investeringar

    Finansdepartementet presenterade den 22 mars ett förslag om ränteavdragsbegränsningar som redan påverkat investeringsklimatet i Sverige negativt. Den osäkerhet om rättsläget som förslaget medför har med omedelbar verkan gjort att internationella aktörer avstår från att genomföra planerade investeringar i Sverige.

     

    Förslaget innebär att reglerna om begränsning av ränteavdragen på skulder inom en intressegemenskap utvidgas till att gälla ränteutgifter på alla skulder inom intressegemenskapen. Vidare ska den så kallade tioprocentsregeln – som i dagsläget klargör att ränteutgifter på dessa skulder är avdragsgilla om den motsvarande ränteinkomsten beskattas med minst tio procent – begränsas med en generell omvänd ventil.

     

    Om Skatteverket kan visa att skulderna till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån (och inte av affärsmässiga skäl), får avdrag inte göras för ränteutgifterna, även om ränteinkomsten beskattas med minst tio procent. Beslut om omprövning föreslås kunna fattas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, oavsett om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift eller inte.

     

    Förslaget är på en rad punkter oförenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid beskattningen.

     

    Risk för efterbeskattning oavsett vilka uppgifter den skattskyldige lämnat


    I de nu avsedda fallen är det fråga om att bedöma en avsikt med att en skuld uppkommit. De skattskyldiga hävdar regelmässigt att vidtagna transaktioner vilar på affärsmässig grund medan Skatteverket å sin sida hävdar motsatsen. Det ligger i sakens natur att det är svårt att bedöma vilken avsikt den skattskyldige har haft med en transaktion. Det är Skatteverket som avgör frågan genom ett taxeringsbeslut. Det är därför otillfredsställande att avdragsrätten gjorts beroende av vilken avsikt Skatteverket kan komma att anta att den skattskyldige har haft med en transaktion.

     

    De skattskyldiga kommer helt sakna möjlighet att värja sig mot omprövningar av avdragen långt i efterhand. Normalt kan en svårbedömbar fråga till exempel om avdragsrätt underställas Skatteverkets prövning vid den ordinarie taxeringen genom ett öppet yrkande. Beslut om att i efterhand kunna vägra ränteavdrag föreslås kunna fattas oberoende av om oriktig uppgift lämnats eller inte. Det saknar då betydelse vilka uppgifter den skattskyldige lämnat. Det allmänna kommer att hålla frågan om ränteavdrag på interna lån öppna ensidigt under en tidsperiod om minst sex år. Detta är oacceptabelt.

     

    Låga beviskrav för att i efterhand neka avdrag


    Beslut om efterbeskattning utgör ett extraordinärt avsteg från den ordinarie beskattningsverksamheten. Det ställs därför, helt naturligt, väsentligt högre krav påbevisningen för att sådant beslut ska få fattas. Till följd av att omprövningsbeslut i nu aktuella fall föreslås kunna fattas oberoende av om den skattskyldige har lämnat oriktig uppgift, kommer inte det högre beviskravet att vara tillämpligt. Det är inte i överensstämmelse med berättigade krav på förutsebarhet, att avdragsrätten kan komma att förloras flera år i efterhand utan att beslutet behöver baseras på en övertygande bevisning från det allmännas sida.

     

    Risk för internationell dubbelbeskattning


    Enligt förslaget föreslås ränteavdrag kunna vägras, oavsett om den motsvarande ränteinkomsten har beskattats i det mottagande företagets hemland. I förslaget tas ingen hänsyn till den internationella dubbelbeskattning som därigenom kan uppstå.

     

    Att förslaget brister i många avseenden råder det ingen tvekan om.

    Vilka konsekvenser det får över tid för Sveriges attraktionskraft som investeringsland berörs överhuvudtaget inte av Finansdepartementet. Det är mycket anmärkningsvärt. Nu måste regeringen agera mycket snabbt för att minimera den skada som företagarsverige redan lidit och kommer att fortsätta att lida medan vi väntar på ett klargörande.

     

    Conny Otteland, partner Wistrand Advokatbyrå

    Nils Sköld, partner Wistrand Advokatbyrå

    Johan Linder, biträdande jurist Wistrand Advokatbyrå

     

    Debattartikeln publicerades på Dagens Juridik den 16 april 2012

    ARCHIVE

    25 Oct 2017
    Erik Ullberg and Gunilla Karlsson in GAL...
    09 Oct 2017
    Wistrand shortlisted for Sweden M&A Lega...
    20 Sep 2017
    Wistrand advises SBB on the acquisition ...
    15 Jun 2017
    Erik Ullberg in the book Sweepstakes & C...
    01 Jun 2017
    Wistrand advises SBB on the acquisition ...
    29 May 2017
    Labour Court rules on compensation for d...
    22 May 2017
    Erik Ullberg in GALA Gazette
    15 May 2017
    Wistrand advises in connection with the ...
    08 May 2017
    Wistrand advises Strawberry Properties o...
    28 Apr 2017
    Legal 500’s rankings for 2017 – Wistrand...
    11 Apr 2017
    Chambers Europe 2017 – Wistrand still hi...
    11 Apr 2017
    Wistrand advises Nokas on its acquisitio...