Nyhetsbrev 2017
Kalendarium
Nyhetsarkiv
Äldre nyhetsbrev
  Nyhetsbrev #6 2016
  Nyhetsbrev #5 2016
Nyhetsbrev #6 2015
  Nyhetsbrev #4 2016
  Nyhetsbrev #5 2015
  Nyhetsbrev #3 2016
  Nyhetsbrev #2 2016
  Nyhetsbrev #4 2015
  Nyhetsbrev #1 2016
  Nyhetsbrev #3 2015
  Nyhetsbrev #2 2015
  Nyhetsbrev #1 2015
  Nyhetsbrev #6 2014
  Nyhetsbrev #5 2014
  Nyhetsbrev #4 2014
  Nyhetsbrev #3 2014
  Nyhetsbrev #2 2014
  Nyhetsbrev #1 2014
  Nyhetsbrev #6 2013
  Nyhetsbrev #5 2013
  Nyhetsbrev #4 2013
  Nyhetsbrev #3 2013
  Nyhetsbrev #2 2013
  Nyhetsbrev #1 2013
  Nyhetsbrev #6 2012
  Nyhetsbrev #5 2012
  Nyhetsbrev #4 2012
  Nyhetsbrev #3 2012
  Nyhetsbrev #2 2012
  Nyhetsbrev #1 2012

SÖK MEDARBETARE

    SÖK MEDARBETARE/
    WEBBPLATS

    Skicka sida

    WISTRAND NEWS #6 2015

    Enhörningsfabriken Sverige

     

    Spotify, Klarna, Mojang, Skype och King. Där har ni Sveriges fem enhörningar, startupbolag värderade till mer än en miljard dollar. Det bubblar av entreprenörsanda på många håll i landet. Får vi se nästa enhörning födas i affärsidétävlingen Wistrand Startup Star?
     

    Att utvecklingen går snabbt i de digitalt drivna företagen är tydligt. Även vår bransch ser allt fler juridiska onlinetjänster växa fram. Än så länge fyller de en funktion för enklare standardiserade produkter, och så tror jag att det förblir under överskådlig framtid. Det går ännu inte att jämföra med det fysiska mötet med en kvalificerad rådgivare.
     

    I år blandar jag upp de traditionella julaktiviteterna med åtminstone ett hårt träningspass. Hur firar ni?
     

    En riktigt god jul önskar jag er alla!


    Fredrik Råsberg
    Managing Partner, Wistrand Advokatbyrå

     

    Nya internationella arvsregler påverkar utlandssvenskar
     

    EU-länderna har nyligen enats om gemensamma internationella arvsregler. Förordningen, som är tillämplig i samtliga medlemsstater utom Danmark, Storbritannien och Irland kan innebära att svensk arvsrätt inte längre blir tillämplig för svenska medborgare som är bosatta i de länder som anslutit sig.

     

    Nya lagvalsregler
    Svenska medborgare har, som huvudregel, tidigare omfattats av svensk arvsrätt även om de var bosatta i utlandet när de avled. Enligt den nya förordningen, som trädde i kraft den 17 augusti 2015, blir istället, som huvudregel, de arvsrättliga reglerna i det land där personen hade hemvist vid dödsfallet tillämpliga.

     

    Vad som juridiskt sett avses med begreppet hemvist är förhållandevis väl definierat enligt svensk familjerätt. Här avses bosättning som, med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt, måste anses stadigvarande. I den nya arvsförordningen hänvisas, angående hemvistbegreppets tolkning, bland annat till aspekter som skäl för vistelsen, kvarvarande koppling till ursprungsstaten samt var personens viktigaste tillgångar finns. Att fastställa hemvist enligt de nya EU-rättsliga reglerna kräver således noggranna överväganden i det enskilda fallet.

     

    Konsekvenser av de nya reglerna
    Inom flera rättsområden liknar EU-ländernas centrala rättsregler varandra i sådan utsträckning att utfallet skulle bli detsamma oavsett vilket lands lag som tillämpades. På arvsrättens område finns det dock avgörande nationella skillnader gällande exempelvis arvsrätt för särkullbarn, hantering av enskild egendom och rätten till laglott för bröstarvingar. En svensk medborgare med hemvist i annat EU-land löper därmed numera en överhängande risk att dennes kvarlåtenskap kan komma att fördelas på annat sätt än vad som kanske varit önskvärt.

     

    De nya reglerna tillåter emellertid den som vill att medborgarlandets arvsrätt ska tillämpas, oavsett hemvist, att bestämma detta genom testamente. Svenska medborgare som anses ha hemvist utomlands kan därmed undvika oönskade konsekvenser av de nya reglerna genom att upprätta nytt testamente, där det tydligt framgår att svensk arvsrätt ska tillämpas.

     

    Internationell verkställighet av arvsdomar
    En annan viktig nyhet i den nya arvsförordningen är att de EU-stater som tillträtt förordningen har åtagit sig att erkänna och verkställa varandras domar inom arvsrättens område. Detta innebär bland annat att det blivit möjligt att begära utmätning hos Kronofogdemyndigheten i Sverige med stöd av exempelvis en spansk arvsdom. I Sverige erkändes och verkställdes tidigare som utgångspunkt endast arvsdomar från de nordiska länderna i enlighet med överenskommelser som träffats inom ramen för det internordiska lagstiftningssamarbetet.

     

    Arvsskatt
    Det bör noteras att den nya arvsförordningen endast hanterar själva arvet. Den är således inte tillämplig på exempelvis skattefrågor. Medlemsstaternas rätt att ta ut arvsskatt påverkas därmed inte. Sverige avskaffade arvsskatten 2004, men den finns kvar i majoriteten av EU:s medlemsstater. Hur eventuell exponering mot arvsskatt kan uppkomma, exempelvis genom utlandsboende, påverkas av såväl medborgarlandets som hemvistlandets nationella skatteregler och måste bedömas i det enskilda fallet.

     

    Jörgen Wistrand, jorgen.wistrand@wistrand.se, 031-771 21 72 och Rickard Jonason, rickard.jonason@wistrand.se, 031-771 21 94

    Dags för nya stjärnor i Wistrand Startup Star

     

    Nu inleds den femte upplagan av Wistrand Startup Star, affärsidétävlingen som sätter juridik på startupföretagens karta. Elena Perrone, advokat på Wistrand, är särskilt engagerad i tävlingen och nystartade bolag. Hennes budskap till alla som funderar på att delta är tydligt.

     

    - Det är inte så mycket att tänka på, det är bara att söka. Eftersom det är en affärsidétävling behöver man inte ha kommit så långt. Det är själva idén som juryn premierar, säger Elena Perrone.

     

    Avdramatisera första kontakten
    Wistrand Startup Star syftar till att lyfta Wistrands engagemang för entreprenörer och nystartade bolag. Men viktigt är också att avdramatisera startupföretagens första kontakter med en advokatbyrå.

     

    - Att skjuta juridiska frågor på framtiden av oro för att dra på sig kostnader är inte ovanligt. Men genom att visa oss mycket bland entreprenörer tror jag att fler vågar kontakta oss i ett tidigt skede. Där har vi gjort ett bra jobb med att tvätta bort känslan av att det är ett stort steg att anlita en advokat.

     

    Vägleda rätt
    Vinnaren av Wistrand Startup Star belönas med 50 timmar affärsjuridisk rådgivning. Hur tidigare vinnare valt att fördela timmarna varierar.

     

    - Det är väldigt olika beroende på vilken bransch det gäller. Men något som ständigt återkommer är aktieägaravtal. Många är på väg att ta in kapital och där är det viktigt att vi tillsammans går igenom att allt fungerar.

     

    Elena lyfter hur hon ser på rollen som rådgivare till just startups, som i vissa delar skiljer sig från mer etablerade företag.

     

    - Många bolag är initialt väldigt ”tidiga på affären” och riskerar då att skriva på vad som helst. Där måste vi som rådgivare gå in med vår expertis och lyfta de viktiga legala frågorna. Men vi måste också ha förståelse för det kommersiella. Företaget vill ju träffa avtal och då är vår roll att vägleda så att det blir så bra som möjligt.

     

    Affärsidén i fokus
    Wistrand Startup Star fungerar som en viktig kontaktyta mellan inte minst yngre jurister och entreprenörer som ofta är i ungefär samma ålder. Tävlingen är öppen för alla företag som definierar sig som en startup, oavsett bransch.

     

    - Ett tips till alla som deltar är att lägga lite extra tid på att presentera sin idé på ett tydligt sätt. Men viktigast av allt är att inte avstå för att man inte tycker sig ha kommit tillräckligt långt. Det är som sagt idén som premieras, avslutar Elena Perrone.

     

    Om Wistrand Startup Star
    Tävlingen är öppen för alla företag som definierar sig som en startup, oavsett bransch. Ansökningsperioden löper fram till den 26 februari 2016. Därefter väljer en erfaren jury ut fyra finalister som får chansen att presentera sin affärsidé för juryn. Vinnarna presenteras på ett mingel den 17 mars på Wistrands kontor i Stockholm.

     

    Samarbetspartners i Wistrand Startup Star är SEB och Connect Öst. Mer om tävlingen och anmälan kan du läsa här.

    HD-avgörande väcker frågor om avtalstolkning

     

    Nyligen avgjorde HD ett mål rörande tolkningen av en skadeståndsbestämmelse i ett partneravtal. Vilken betydelse avgörandet har för den relativt försiktiga avtalstolkningsmetod som HD har utmärkt sig för är svårtolkat.

     

    Frågan i målet var: Kan en skadeståndsbestämmelse i ett partneravtal tolkas så att en f.d. partner, vars partneravtal löpt ut men som är fortsatt anställd vid byrån, kan bli skyldig att betala skadestånd när denne övergår till en konkurrerande byrå?

     

    Partneravtal med efterverkan
    Skadeståndsbestämmelsen innebar att en partner, vars anställning vid revisionsbyrån upphörde och som påbörjade konkurrerande verksamhet, kunde bli skadeståndsskyldig för klienter som övergick till dennes nya verksamhet. Enligt samma bestämmelse gällde även att ”Partner som utan att sluta i anställning i Bolaget utträder ur partnerskapet har att iakttaga denna paragraf”. Avtalet hade alltså en avtalad efterverkan. Enligt avtalets uppsägningsklausul skulle det sägas upp sex månader före dess utgång, annars förlängdes det med två år i taget.

     

    Avtalet hade sagts upp till dess sluttid av partnerskapets ordförande men hade därefter ersatts av ett nytt avtal. Svaranden i målet hade inte undertecknat det nya avtalet men kvarstod som anställd i bolaget i ett år. Därefter hade han övergått till en konkurrerande revisionsbyrå. Frågan var således om och hur den avtalade efterverkan gällde, trots att svaranden inte längre var partner och avtalet inte längre gällde.

     

    Avtalets löptid inte avgörande
    Högsta domstolen konstaterade att varken någon gemensam partsavsikt, individuella förhållanden eller avtalets ordalydelse gav någon ledning i frågan. Syftet med bestämmelsen var dock att hålla ihop partnerkretsen och att skydda verksamheten. Även om avtalets efterverkan var klart betungande för den enskilde partnern talade detta syfte tydligt för att skadeståndsbestämmelsens tillämplighet inte var begränsad till avtalets löptid.

     

    Om skadeståndsbestämmelsen inte skulle ges effekt efter att avtalstiden löpt ut skulle förutsättningarna för skyldigheten vara begränsad till situationer som inte reglerades i avtalet, d.v.s. en särskild överenskommelse skulle då behövas. Enligt Högsta domstolen skulle en sådan tolkning innebära att bestämmelsen inte gavs en rimlig funktion i förhållande till de situationer som reglerades i avtalet. Då bestämmelsen var avsiktligt betungande och trots att en sådan tolkning kunde innebära att skadeståndsskyldighet aktualiserades först efter en mycket lång tid, skulle bestämmelsen tolkas så att den även hade effekt efter att avtalet hade upphört att gälla.

     

    Generös tolkning
    Utgången i målet väcker flera tankar. Vid en första anblick kan utgången te sig rimlig då bestämmelsen – om situationen väl hade uppdagats vid avtalets ingående – möjligen hade utformats på ett liknande sätt. Vid en närmare granskning är den dock förhållandevis generös i jämförelse med Högsta domstolens tidigare avgöranden, se exv. NJA 1997 s. 382.

     

    I det av HD hänvisade fallet, NJA 2001 s. 750, gjorde Högsta domstolen visserligen en rimlighetsbedömning, dock först efter att ha konstaterat att ordalydelsen var tvetydig och kunde tolkas i enlighet med vad båda parter anfört. Det rörde sig således om traditionell avtalstolkning. I nu aktuellt fall gav ordalydelsen ingen ledning utan situationen var helt oreglerad.

     

    Det är en sak att tolka ett avtals ordalydelse utifrån vad som var rimligt i förhållande till avsikten. En annan sak att i förhållande till dispositiv rätt eller jämförbara avtal fylla ut oreglerade delar av ett avtal med vad som annars kan anses gälla, en utblick som Högsta domstolen inte berörde. Den avtalsutfyllnad med hänvisning till rimlighet som Högsta domstolen nu synes ha gjort tangerar dock gränslandet för vad som kan anses vara avtalsskapande.

     

    Svårt att överblicka framtida konsekvenser
    En omständighet som inte berördes av Högsta domstolen var att avtalet hade sagts upp av partnerskapets ordförande, som därigenom hade framkallat situationen. Hade så inte skett hade avtalet fortsatt att löpa och partnern träffats av den avtalade efterverkan. En annan möjlighet hade varit att beakta möjligheten för revisionsbyrån att ha infört en konkurrensklausul i partnerns anställningsavtal. Detta tog hovrätten upp i sin prövning och lade revisionsbyrån till last för att situationen föll ut som den gjorde, något som inte kan anses vara ett orimligt krav att ställa på en affärspart av nu aktuellt mått. Dessa aspekter, och fler, gör att avgörandets betydelse för framtida avtalstolkningsfrågor är svår att överblicka.

     

    Notera att målet berör flera arbetsrättsliga aspekter som inte kunnat tas upp inom ramen för denna korta artikel.

     

    Maria Sundqvist, maria.sundqvist@wistrand.se, 08-50 72 00 67

    Det finns inget patent på varumärket


    ”Jag har patent på mitt varumärke”. Detta är en inte helt ovanlig missuppfattning som vi hör då och då. Likaså finns det hos vissa en felaktig uppfattning att användning av ett firmanamn eller varumärke kräver skydd. Genom att känna till reglerna kan du undvika onödigt arbete och spara tid.

     

    Vad är ett varumärke?
    Ett varumärke är ett kännetecken för en vara (eller tjänst) som anger ett visst ursprung. Det kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen har s.k. särskiljningsförmåga. Med ”särskiljningsförmåga” avses, något förenklat, att kännetecknet ska kunna särskilja innehavarens varor eller tjänster från andra företags sådana.

     

    Ensamrätt till ditt varumärke kan du få genom antingen inarbetning eller ansökan om registrering. Varumärkesskydd genom registrering förutsätter en ansökan till Patent- och Registreringsverket, som administrerar varumärken i Sverige, eller motsvarande varumärkesmyndighet i utlandet (exempelvis inom EU: OHIM). Inarbetning, som förutsätter omfattande användning, är förenat med osäkerhet och ofta svårt och kostsamt att bevisa. Av dessa skäl rekommenderas registrering. Rätten till ett varumärke innebär att ingen annan har rätt att använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring. Skyddet ger en rätt att förhindra någon annans användning av liknande varumärken för de varor eller tjänster som skyddas av varumärket.

     

    Varumärken kan i regel fritt överlåtas, helt eller delvis (genom licens). I princip kan överlåtelser ske formlöst, dvs. utan krav på skriftlighet, även om skriftlighet av flera skäl är att föredra. 

     

    Firmanamn ger också känneteckensskydd
    Även utan varumärkesskydd har företag ett känneteckensskydd genom sina firmanamn, vilka utgör en identifikationsfaktor för deras verksamheter. I likhet med varumärken uppkommer firmaskydd antingen genom ansökan om registrering (till Bolagsverket) eller inarbetning samt förutsätter särskiljningsförmåga. Kravet på särskiljningsförmåga är dock generellt sett lägre jämfört med motsvarande krav inom varumärkesrätten. Därmed blir många gånger inte heller skyddet för firmanamn lika starkt.

     

    Firmarätten ger innehavaren ensamrätt till användning av firmanamn inom det verksamhetsområde som finns angivet i bolagsordningen. En skillnad mot varumärken är att firmor som utgångspunkt endast kan överlåtas tillsammans med rörelsen den avser. Som förmögenhetsobjekt är följaktligen en firma i detta avseende mer begränsad. 

     

    Lagarna som styr varumärken och firmor innehåller vidare ett korsvist skydd mot otillåten användning eller registrering. Ett äldre varumärke kan därigenom hindra användning eller registreringsförsök av en senare firma som faller inom varumärkets skyddsområde, och vice versa.

     

    En vanlig missuppfattning är att registrering av varor eller firmor skulle vara ett krav för att kunna använda dessa. Så är inte fallet, utan som framgår ovan medför förekomsten av detta en ensamrätt, dvs. att förhindra andras användning inom skyddsområdet för kännetecknet.

     

    Domännamn kan stoppas av varumärkes- och firmaskydd
    Helt frikopplade från varumärken och firmor är domännamnen, som lever ett parallellt liv vid sidan av de båda förstnämnda. Domännamn registreras vid någon av de registrarer som administrerar internetdomäner. I vissa fall kan firmor och varumärken förhindra användning eller registrering av liknande domännamn. Det är också möjligt för varumärkes- eller firmainnehavare att, under vissa givna förhållanden, få ett domännamn överfört till sig. Däremot kan ett domännamn aldrig motsatsvis hindra registreringen eller användningen av firmor eller varumärken.

     

    Att söka patent (som rätteligen avser att skydda ensamrätten till en uppfinning) på ett varumärke går sammanfattningsvis inte, men genom att säkra sitt varumärke, firma- eller domännamn går det att skydda sig mot andras användning av liknande kännetecken. Innan användning eller registrering sker bör man överväga att göra en granskning av befintliga kännetecken. Detta för att undvika i vart fall uppenbara registreringshinder och fånga upp eventuella problem som begränsa möjligheten att använda det önskade kännetecknet framöver. 

     

    Vad man mer kan tänka på gällande varumärken har vi berört i 5 tips i Wistrand News #6 2014.

     

    Erik Ullberg, erik.ullberg@wistrand.se, 031-771 21 76.

    NYHETSBREV

    Få det senaste från Wistrand direkt i inboxen.

    Jonas Hombert, medgrundare och fd VD, Jaycut (videoredigering på nätet, sålt till BlackBerry 2011), idag medgrundare och VD, Prisma samt jurymedlem, Wistrand Startup Star

    Vad gör Prisma?
    - Vi bygger ett verktyg, en app, som ger vanliga småsparare förmågan att få bra fonder och fondportföljer. Det är idag annars begränsat till dem som har tillgång till private banking-tjänster och flera miljoner på banken. Vi vänder oss till de övriga 98 procenten.


    Vad är du stoltast över?
    - Mitt förra bolag, Jaycut, sålde vi till BlackBerry medan de fortfarande var världens tredje största smartphone-producent. Det var ett konkret bevis på att vi hade skapat något av värde, något som BlackBerry ville göra tillgängligt för tiotals miljoner användare.


    Vilket är ditt bästa arbetsredskap?
    - Mitt mest användbara – mentala - redskap är att jag är rent naiv. Jag tänker ”varför har inte alla tillgång till det här?”. När jag tittar tillbaka ett år senare och sprungit igenom sjutton murar med huvudet före är jag ofta glad över att jag inte visste varför. Den naiviteten är otroligt användbar.
     
    Varför är juridisk rådgivning viktigt för startups?
    - Min erfarenhet är att problem som kommer senare går att undvika om man gör rätt från början. Vi började jobba med Wistrand först när vi behövde städa upp i röran som följde av att vi försökte göra allt själva. Idag tänker jag annorlunda. Med ett bra aktieägaravtal slipper man uppslitande separationer om exempelvis någon vill dra sig ur. Det är värt att satsa på, och du kommer tacka dig själv när du behöver det.


    Dina bästa tips till deltagarna i Wistrand Startup Star?
    - Först och främst: delta. Det är enkelt och verkligen värt det. Många som deltar glömmer bort att förklara vilka de är och vad de har för bakgrund. Det är jätteviktigt. Därifrån kan man gå vidare till att presentera idén och tydligt argumentera för varför den behövs. Och, slutligen, knyt ihop säcken. Vilka erfarenheter och egenskaper gör att just du eller ni kommer att lyckas med idén.


    Har du någon dold talang?
    - Jag kan hålla andan väldigt länge. Och blanda galna smakkombinationer som faktiskt funkar!


    Prisma lanseras första halvåret 2016.

    Miljöansvar vid fastighetsförvärv

     

    Står du eller ditt företag i begrepp att förvärva en fastighet? Fastighetsförvärv medför ofta frågor om ansvar enligt miljölagstiftningen. Wistrand ger här tips om några frågor att tänka på.

     

    1. Rätt typ av förvärv?

    Vid större förvärv som involverar fastigheter är det ofta klokt att se över vad det blir för skillnad beroende på vad som förvärvas:

     

    - fastigheten som sådan,
    - aktierna i ett bolag som äger fastigheten, eller
    - verksamheten som bedrivs på en viss fastighet.

     

    Ansvaret för de olika förvärvstyperna skiljer sig nämligen åt enligt miljölagstiftningen.

     

    Är det fastigheten som sådan som förvärvas direkt är datumet för miljöbalkens ikraftträdande, den 1 januari 1999, det intressanta. För förvärv efter detta datum kan fastighetsförvärvaren påföras ett så kallat subsidiärt fastighetsägaransvar (nedan). I en förvärvssituation kan det med andra ord finnas anledning att överväga vilket ansvar som enligt miljölagstiftningen kommer ”på köpet”.


    2. Subsidiärt fastighetsägaransvar
    Den som efter miljöbalkens ikraftträdande förvärvat en fastighet, och som vid förvärvet kände till en förorening eller då borde ha upptäckt den, kan påföras ett subsidiärt fastighetsägaransvar om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta avhjälpandet av föroreningsskadan. Vid förvärv av en privatbostad krävs dock vetskap om föroreningen.

     

    Vid förvärv av fastigheter finns det därför allt som oftast anledning att skaffa sig ett grepp om föroreningssituationen och hur fastigheten historiskt har använts. Hur ansvaret hanteras mellan parterna kan sedan bli en avtalsfråga vid förvärvet.


    3. Planer på exploatering?
    Om en fastighet förvärvas i syfte att marken ska exploateras kan även uppmärksammas att om exploateringsarbetena frigör och sprider föroreningar kan fastighetsförvärvaren som utför detta komma att betraktas som verksamhetsutövare. Då är ansvaret inte längre bara subsidiärt som för fastighetsägare, utan primärt som för verksamhetsutövare.

     

    För att få en bild av det miljöansvar som kan aktualiseras vid ett fastighetsförvärv kan man därför behöva se bortom själva förvärvet och även se till den kommande användningen av det som förvärvas.


    4. Ansvarets omfattning
    Vid överväganden om vilket ansvar som kan tänkas aktualiseras för fastighetsförvärvaren i ett konkret förvärv kan man behöva se över var i kedjan den nya förvärvaren träder in. Fastighetsägarens ansvar inträder efter och är begränsat till vad som i första hand åligger den/de som bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som bidragit till en föroreningsskada (verksamhetsutövare).

     
    5. Reglering i avtal
    Vid förvärv av fastigheter regleras ofta frågor om hur eventuellt miljöansvar ska hanteras mellan köpare och säljare i förvärvsavtalet. Utöver de rent fastighetsrättsliga aspekter som kan behöva behandlas kan noteras att en generell friskrivning som tar sikte på förhållanden enligt jordabalken i princip inte räcker för att utgöra en friskrivning beträffande ansvarsbestämmelserna i miljöbalken. Hur avtalet utformas är centralt för att det ska få det innehåll som parterna eftersträvat.

     

    Avslutningsvis kan nämnas att frågor om ansvar för markföroreningar gett upphov till ett omfattande antal domstolsavgöranden och att det finns lagstiftning med olika övergångsregler. Rättspraxis utvecklas också ständigt på detta område. I förvärvssituationen är den aktuella bilden av vad som gäller viktig att förhålla sig till.

     

    Tove Andersson, tove.andersson@wistrand.se, 031-771 21 74

    Nya advokater
     

    Den 4 december antogs Elena Perrone på Wistrands Stockholmkontor som ledamot i Advokatsamfundet. Grattis!

    Kalendarium
     

    17 mars Wistrand Startup Star
    Plats: Wistrand, Regeringsgatan 65, Stockholm
    Tid: kl. 17.30