Nyheter 17 november 2015

BEPS-planen får stora skattekonsekvenser

OECD och G20 länderna har tillsammans presenterat en omfattande handlingsplan (BEPS) som ska motverka en urholkning av de nationella skattebaserna. Tempot i arbetet är högt och redan under 2016 kommer det att finnas behov av att anpassa sig till vad som är på gång, exempelvis när det gäller internprissättning.

Bakgrund
I början av oktober publicerade OECD slutrapporterna i projektet BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). Projektet syftar till att förändra den internationella beskattningsrätten för att motverka en urholkning av de nationella skattebaserna. Målsättningen är att intäkter ska beskattas där värdeskapandet sker. Arbetet med BEPS har involverat 62 länder och pågått sedan 2013.

Resultatet av projektet är 15 olika åtgärdspunkter, som på ett eller annat sätt förväntas få genomslag på nationella och internationella skatteregler.

Var står vi nu?
Nästa steg blir frågan om genomförande av åtgärdspunkterna, där vissa innebär en förändring av internationella standarder, medan andra förutsätter en förändring av nationell lagstiftning eller gällande skatteavtal.

De åtgärder som blir gällande direkt är bl.a. ändringarna i Transfer Pricing (”TP”)-standarder. När det gäller de förslag som kräver ändringar i ingångna skatteavtal, t.ex. gällande hybridinstrument och ränteavdrag, är det av intresse att notera att skatteavtalen inte kommer att behöva omförhandlas var för sig. Istället har man kommit överens om att utveckla ett multilateralt instrument, som ska möjliggöra en uppdatering av skatteavtalen på ett ”synkroniserat och effektivt sätt”.

Det är knappast en överdrift att påstå att BEPS-projektet kommer att leda till beskattningskonsekvenser och göra det nödvändigt för bolag, främst sådana som ingår i multinationella koncerner, att se över rådande skattesituation. En av de första åtgärderna bör vara att se över så att företagets internprissättning ligger i linje med de nya standarderna, både vad avser vinstallokeringen och dokumentationen av densamma.

Det är även hög tid att se över eventuella strukturer som syftar till att undvika uppkomsten av fasta driftställen samt användandet av fördelaktiga skattejurisdiktioner, för att avgöra huruvida dessa kan komma att påverkas negativt av de nya bestämmelserna.

Avslutningsvis bör stort intresse även ligga på åtgärdspunkt 4 som handlar om ränteavdragsbegränsningar och den eventuella påverkan som förslaget kan få på dels de hårt kritiserade gällande svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna dels de nya regler som mest troligt kommer att presenteras av regeringen under kommande år.

Nedan redogörs kortfattat för ett urval av de åtgärdspunkter som kan komma att få särskild betydelse för svensk företagsbeskattning.

Åtgärdspunkt 2
Denna åtgärdspunkt tar sikte på s.k. hybridinstrument (sammansatta finansiella instrument). Med hybridinstrument avses exempelvis ett instrument som behandlas som skuld i ett land och som eget kapitalinstrument i ett annat land. Avsikten är att förhindra bolag att använda sig av skattemässiga hybridupplägg för att uppnå dubbel icke-beskattning. Det ska inte heller längre vara möjligt att erhålla avdrag i en källstat utan korresponderande beskattning i mottagarlandet.

Det ska här noteras att den svenska regeringen så sent som i oktober lämnade förslag om begränsningar i möjligheten att ta emot skattefri utdelning från utländska koncernbolag, om det utländska bolaget har möjlighet att göra avdrag för lämnad utdelning som ränta eller liknande, prop. 2015/16:14. (De nya svenska bestämmelserna föreslås träda ikraft 1 januari 2016.)

Åtgärdspunkt 4
Åtgärdspunkt 4 behandlar frågan om avdrag för räntor och finansiella kostnader. OECD:s rekommendation i denna fråga är ett EBITDA-baserat system för ränteavdrag, där avdraget för nettoräntekostnaden ska vara direkt kopplat till den beskattningsbara inkomsten. Bolagens ränteavdrag ska medges med en viss procent av dess EBITDA (mellan 10 och 30 procent). OECD uppskattar att systemet kommer slå hårdast mot bolag med både hög nettoräntekostnad och högt förhållande mellan räntenetto och EBITDA.

De nuvarande svenska reglerna om företags avdragsrätt för räntor är redan nu under utredning genom den s.k. Företagsskattekommittén, vars slutliga förslag kan förväntas presenteras under första halvåret 2016. Förslaget kommer mest troligt att påverkas av OECD:s rekommendation gällande åtgärdspunkt 4.

Åtgärdspunkt 7
Denna åtgärdspunkt tar sikte på artikel 5 i OECD:s modellavtal, som behandlar s.k. fasta driftställen i de skatteavtal som ingås mellan stater i syfte att undvika dubbelbeskattning och förhindra internationell skatteflykt (dubbelbeskattningsavtal).

Åtgärdspunkten innehåller förändringar av nu gällande definition av vad som utgör ett fast driftställe. Detta innefattar bl.a. förslag om undanröjande av möjligheten att undgå fasta driftställen genom att utnyttja sig av kommissionärsupplägg istället för distributörer. Vidare föreslås förändringar så att verksamhet i form av ”förberedande och biträdande art” ska innefattas i definitionen av fast driftställe.

Åtgärdspunkter 8-10
Åtgärdspunkterna 8-10 gäller internprissättning (transfer pricing, TP).

Åtgärdspunkten 8 tar sikte på internprissättningen av immateriella tillgångar, vilka till sin natur är både mobila och lättförflyttade. OECD anser att en felaktig allokering av vinsterna hänförliga till denna typ av tillgångar kraftigt har bidragit till en urholkning av nationella skattebaser. Den efterföljande åtgärdspunkten, åtgärdspunkt 9, tar specifikt sikte på kontraktuella riskallokeringar. Sådan allokering ska endast godkännas då den stöds av faktiskt beslutsfattande och därmed hänförlig riskkontroll. Slutligen berör åtgärdspunkt 10 frågan om vinstallokering av transaktioner som inte är affärsmässigt ändamålsenliga, såsom ”management fees” och ”head office expenses”, vilket OECD anser lätt kan användas för att erodera skattebasen.

Åtgärdspunkt 13
Även denna åtgärdspunkt återknyter till TP-frågor, mer specifikt TP-dokumentationen. Målsättningen är att genom tre steg tvinga skattebetalaren att formulera en ordentlig TP-dokumentation, vilket ska möjliggöra för skattemyndigheterna att få tillgång till den information som behövs för att bedöma TP-risker och avgöra var skatterevisioner är effektivast.

Om du har frågor om BEPS och hur förslagen kan komma att påverka ditt företag eller koncern är du välkommen att kontakta Wistrand för en mer ingående analys.

Erik Dreijer, Advokat
E: erik.dreijer@wistrand.se
T: 031-771 21 83

Lars T Larsson, Biträdande jurist
E: lars.t.larsson@wistrand.se
T: 08-50 72 00 28

Victor Palm, Advokat
E: victor.palm@wistrand.se
T:  08-50 73 00 19