Den nya visselblåsarlagen

Sedan den 1 januari 2017 gäller lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen är mer känd som ”visselblåsarlagen” och syftar till att skydda arbetstagare (inklusive inhyrd personal) i såväl den offentliga som den privata sektorn. I syfte att genomföra EU:s visselblåsardirektiv kommer en ny visselblåsarlag att införas.

Lagen väntas träda i kraft den 17 december 2021 och kommer att innebära ett förstärkt skydd för visselblåsare. När lagen trätt i kraft kommer bolag ha sex månader till ett år på sig att genomföra nödvändiga förändringar, beroende på bolagets storlek.

En väsentlig skillnad i den nya lagen är kravet på interna rapporteringskanaler. Genom en intern rapporteringskanal ska visselblåsaren kunna slå larm skriftligen, muntligen eller genom ett fysiskt möte. Den interna kanalen och de förfaranden som gäller för rapportering ska dokumenteras. Visselblåsaren har rätt till bekräftelse på mottagen rapport och återkoppling om åtgärder som vidtagits vid uppföljning av rapporten. Kravet att inrätta interna rapporteringskanaler träffar alla verksamhetsutövare med minst 50 anställda och omfattar, utöver arbetstagare, även egenföretagare, aktieägare (aktiva i bolaget), personer som ingår i ett bolags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, praktikanter och volontärer. En nyhet i den nya lagen är således att personkretsen som omfattas av lagens skydd har blivit större.

Utöver de interna rapporteringskanalerna ska rapportering även vara möjlig via externa kanaler (genom myndighet) samt, under vissa förutsättningar, genom offentliggörande. Det ska stå visselblåsaren fritt att välja att först rapportera internt eller externt. Visselblåsarlagen ska inte inskränka det skydd som kan finnas enligt annan lagstiftning. Till skillnad från nuvarande lagstiftning som gäller rapportering av ”allvarliga missförhållanden” kommer den nya lagen att skydda vid rapportering av ”missförhållanden”. Det finns inte heller i den nya lagen något uttryckligt krav på att det ska röra sig om en brottslig handling. Däremot krävs att det föreligger ett allmänintresse av att informationen kommer fram. Denna begränsning antas innebära att det i praktiken inte kommer att röra sig om någon påtaglig förändring av rättsläget när det gäller vilken typ av missförhållanden som omfattas av lagens tillämpningsområde.

En rapporterande person, som haft skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig kommer inte att kunna hållas ansvarig för åsidosättande av tystnadsplikt. Detta gäller dock inte sådan kvalificerad tystnadsplikt som följer av offentlighets- och sekretesslagen. Därtill ska skyddet inte heller omfatta den som genom rapporteringen gör sig skyldig till brott. För verksamhetsutövare kan brott mot lagen innebära skadeståndsansvar. Den verksamhetsutövare som blir föremål för tillsyn kan även meddelas föreläggande om åtgärd vid vite.

Vill du veta mer om den nya lagstiftningen eller behöver du hjälp att tillse att din verksamhet bedrivs i enlighet med de nya kraven? Tveka då inte att höra av dig till oss på Wistrand!