Nyheter 23 april 2019

Det nya Copyright-direktivet antaget – kommer det att leda till ”länkskatt” och ”uppladdningsfilter”?

EU:s tidigare upphovsrättsdirektiv, det så kallade Infosocdirektivet, är från 2001, då internet fortfarande var i sin linda. EU har därför ansett det nödvändigt med en anpassning av upphovsrätten till den digitala världen. Ett första förslag lämnades redan i september 2016. Förslaget har varit omstritt och de frågor som har fått mest uppmärksamhet i debatten är artikel 15 (den s.k. ”länkskatten”, artikel 11 i tidigare versioner) och artikel 17 (det s.k. ”uppladdningsfiltret”, artikel 13 i tidigare versioner) som vissa anser inskränker friheten på internet.

Det nya direktivet – Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (COM(2016)0593 – C8-0383/2016 – 2016/0280(COD)) – kallat ”Copyright-direktivet” eller ”DSM-direktivet” – antogs den 15 april 2019 och ska implementeras i medlemsstaternas inhemska lagstiftning inom 2 år därefter, således senast den 15 april 2021.

Syftet med det nya Copyright-direktivet är att modernisera de nuvarande europeiska upphovsrättsreglerna och säkerställa att rättighetshavare i större utsträckning kan få ekonomisk ersättning för publiceringar på internet. Det är främst de stora, användarbaserade nätplattformarna, som t.ex. Google, Youtube och Facebook, som man inte anser betalar skälig ersättning till rättighetshavare och som man vill komma till rätta med genom direktivet.

Genom artikel 15 föreslås att kommersiella plattformar ska behöva ingå licensavtal med t.ex. tidningsutgivare för att få dela dessas material på nätet. Regeln har dock flera undantag, t.ex. ska hyperlänkar, enstaka ord eller väldigt korta utdrag inte omfattas av licenskravet. Inte heller omfattas artiklar som är äldre än 2 år. Regeln påverkar inte heller citaträtten, utan det kommer även fortsättningsvis att vara tillåtet att citera ur material, om kriterierna för detta är uppfyllda.

Det andra kontroversiella förslaget i Copyright-direktivet är artikel 17. Denna artikel avser att reglera vilket ansvar en plattform som delar användargenererat innehåll har för innehåll som en extern användare har lagt upp. Utgångspunkten i förslaget är att sådana plattformar ska inhämta godkännande från rättighetshavarna, t.ex. genom licensavtal, för det material som finns på plattformen. Enligt e-handelsdirektivet har sådana plattformar i dagsläget endast en skyldighet att ta bort material efter påpekande från rättighetshavare, men enligt artikel 17 ska denna begränsning inte längre gälla i dessa fall. Om plattformen inte har inhämtat godkännande kan plattformen ändå undgå ansvar om man kan visa att man har i) försökt inhämta godkännande, och ii) i enlighet med branschpraxis försökt tillse att sådant material som har invänts mot tas bort och inte kan publiceras framöver. Hur detta ska gå till i praktiken vet man inte ännu, men den lösning som har diskuterats är att plattformarna måste utveckla tekniska lösningar som kan ”filtrera” bort oönskat material. Bl.a. de stora plattformarna har framfört att detta inte är genomförbart utan att även tillåtet material ”filtreras” bort, vilket man anser begränsar yttrandefriheten.

Reglerna träffar dock inte alla plattformar med användargenererat innehåll. T.ex. undantas tjänster utan kommersiellt syfte, som t.ex. Wikipedia, samt mjukvaruplattformar med öppen källkod (t.ex. GitHub). Dessutom ska mindre restriktiva regler tillämpas på startup plattformar, dvs. sådana plattformar vars tjänster har varit tillgängliga under en kortare tid än tre år och vars årsomsättning är mindre än 10 miljoner euro.

Mycket är dock fortfarande oklart. Även om direktivet är antaget kommer diskussionerna säkerligen att fortsätta, framför allt inför den implementering som respektive medlemsstat ska göras. Vi får således avvakta och se vad den slutliga implementeringen innebär i praktiken för den svenska och europeiska upphovsrätten.

För mer information:
Christel Rockström, Advokat / Partner
Anne Geismar, EU-advokat