Nyheter 20 januari 2021

EU-domstolen underkänner de svenska reglerna om ränteavdragsbegränsningar

EU-domstolen har den 20 januari 2021 meddelat dom i målet C-484/19, Lexel AB. I avgörandet meddelar EU-domstolen att det s.k. undantaget från 10-procentsregeln (numera upphävda, 24 kap. 10 d § tredje stycket inkomstskattelagen, nedan kallad ”undantagsregeln”) i de svenska reglerna om ränteavdragsbegränsningar strider mot etableringsfriheten i artikel 49 FEUF. Avgörandet innebär att bolag som tidigare vägrats avdrag för räntekostnader enligt undantagsregeln kan komma att ha rätt till avdrag vid ett omprövningsförfarande eller resning.

 

Målet som prövats
Målet rörde ett svenskt dotterbolag, Lexel AB, som ingick i en internationell koncern med ett franskt moderbolag. Det svenska dotterbolaget förvärvade under 2011 en andel av aktierna i ett bolag inom koncernen. För att finansiera förvärvet tog det svenska dotterbolaget ett lån från ett annat bolag inom koncernen beläget i Frankrike. Under 2013 och 2014 erlade det svenska dotterbolaget ränta som uppgick till cirka 120 miljoner kronor. Ränteinkomsterna var skattepliktiga i det franska bolaget till en skattesats om 34,43 procent. Någon faktisk beskattning av ränteinkomsten skedde däremot inte för mottagaren, eftersom det förelåg skattemässiga underskott.

Skatteverket nekade det svenska dotterbolaget avdrag för räntekostnaderna med motiveringen att det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet uppkommit var för att få en väsentlig skatteförmån, dvs. genom tillämpning av undantagsregeln. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut och anförde att undantagsregeln inte var förenlig med etableringsfriheten i artikel 49 FEUF.

Förvaltningsrätten instämde i Skatteverkets bedömning om att räntekostnaderna inte var avdragsgilla med hänsyn till undantagsregeln.

Målet överklagades till kammarrätten som fann att undantagsregeln utgjorde en inskränkning i etableringsfriheten men att inskränkningen kunde motiveras eftersom den motverkade skatteflykt och var ändamålsenlig för att säkerhetsställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd i målet och beslutade i oktober 2018 att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

EU-domstolen fann att undantagsregeln innebar en inskränkning i etableringsfriheten i artikel 49 FEUF då bolaget skulle haft rätt till avdrag för räntekostnaderna om mottagaren hade haft hemvist i Sverige på grund av att det då skulle förelegat koncernbidragsrätt mellan bolagen. Koncernbidragsrätt kan dock aldrig aktualiseras i förhållande till utländska koncernbolag, utan endast mellan svenska.

EU-domstolen prövade härefter om skillnaden i behandling kunde motiveras av tvingande skäl av allmänintresse, närmare bestämt om inskränkningen kunde motiveras (i) med intresset av att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt, (ii) för säkerställandet av en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna samt (iii) med ett gemensamt beaktande av behovet av att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt och behovet av att säkerställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. EU-domstolen fann att ingen av ovannämnda befrielsegrunder kunde godtas som motivering för inskränkningen. Undantagsregeln bedömdes således som icke förenlig med etableringsfriheten i artikel 49 FEUF.

Vad händer nu?
EU-domstolens dom får anses vara en av de större nyheterna på det skatterättsliga området på länge, även om lagen som underkänts har upphört att gälla. Ränteavdragsbegränsningsreglerna som berörs av domen infördes den 1 januari 2013 och upphävdes den 1 januari 2019. Det föreligger dock ännu möjlighet till omprövning av beskattningen, vilket kan begäras sex år tillbaka i tiden. Det är därför möjligt att med det ordinarie omprövningsförfarandet begära omprövning för beskattningsåren 2015-2018 med anledning av EU-domstolens dom.

Härigenom öppnas en möjlighet för bolag som antingen har förvägrats, eller valt att inte yrka avdrag för räntekostnader till utländska koncernbolag inom EU/EES att i efterhand återfå skattekostnaden som varit hänförlig till räntekostnaderna.

Vi på Wistrand Advokatbyrå är gärna behjälpliga med allmänna frågor i anledning av detta eller med omprövningar.