Förslag på skärpta regler av utländska direktinvesteringar

Idag är kontrollen av investeringar i eller förvärv av svenska företag från utländska aktörer, s.k. utländska direktinvesteringar, begränsad i Sverige men det kan komma att förändras. Detta föreslår Direktinvesteringsutredningen genom ett lagförslag i sitt slutbetänkande (SOU 2021:87). Lagförslaget innebär införande av ett granskningssystem, som kan leda till förbud mot utländska investeringar och påverka en rad företag på den svenska transaktionsmarknaden.

Direktinvesteringsutredningens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och utgör det andra ledet i Sveriges anpassning av och komplettering till EU-förordning 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU ^1. Förordningens huvudsakliga syfte är att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar med hänsyn till säkerhet och allmän ordning. I dag finns endast begränsade möjligheter att påverka eller hindra utländska direktinvesteringar i Sverige. Befintliga regelverk gäller bara på vissa områden, för vissa verksamheter och i särskilda situationer, bl.a. i säkerhetsskyddslagen vilket ni kan läsa mer om i vår tidigare artikel i ämnet här.

Det lagförslag som nu presenteras innebär att investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver viss skyddsvärd verksamhet ska granskas och kunna förbjudas.

Det är en stor mängd verksamheter som omfattas av lagen och som kan bli föremål för granskning, till exempel omfattas företag vars verksamhet:

I utredningen framhålls b.la. produktion och distribution av bränsle, drivmedel och läkemedel samt väghållning och gruvindustrin som mer specifika verksamhetsområden. Därtill nämns telekommunikation och informationssäkerhet samt teknik- och programvaruutveckling. Dessutom kan företag med stora sociala medieplattformar och s.k. molntjänster samt konsultföretag som hanterar känslig information komma att träffas av lagen. Någon närmare specificering av vilka verksamheter som träffas är för närvarande svårt att uttala sig om.

Granskningsförfarandet inleds genom att den som vill göra en investering i ett företag, vars verksamhet omfattas av lagen, ska anmäla det till den särskilt utsedda granskningsmyndigheten; Inspektionen för strategiska produkter (ISP), innan investeringen genomförs. Det företag som är föremål för den tänkta investeringen ska ha en upplysningsplikt gentemot investeraren om anmälningsplikten. Prövningen sker därefter i två steg. Först ska ISP inom 25 dagar fatta beslut om att lämna ärendet utan åtgärd eller besluta att inleda en granskning. Vid ett beslut om granskning ska slutligt beslut fattas inom tre månader eller, om det finns särskilda skäl, senast inom sex månader. Efter ett beslut att inleda en granskning ska ISP ha möjlighet att inhämta synpunkter från andra myndigheter och samråd ska alltid ske med Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Investeraren och det företag som är föremål för investeringen, ska vara skyldiga att på begäran lämna uppgifter till ISP och ISP ska även ha rätt till fysiskt tillträde till utrymmen som innehas av investeraren och det aktuella företaget.

För att en investering ska anses vara en utländsk direktinvestering ska investeringen för det första göras av utländsk fysisk eller juridisk person (vilket inkluderar företag och medborgare i andra EU-länder). Även svenska företag omfattas av definitionen om företaget direkt eller indirekt ägs eller kontrolleras av en annan stat eller av fysisk person med ett annat medborgarskap än enbart svenskt. Det är alltså endast investeringar av fysisk person med enbart svenskt medborgarskap eller juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap som faller utanför definitionen. För sådana investerare ska en anmälan redan på denna grund lämnas utan åtgärd. För det andra ska investeringen medföra en viss grad av inflytande i ett företag. För aktiebolag och ekonomiska föreningar är det tillräckligt med ett innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap som motsvarar minst 10 procent av det totala antalet röster i företaget.

Efter en genomförd granskning har ISP möjlighet att förbjuda en investering om det utifrån en bedömning av omständigheter kring investeraren anses nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. ISP har även möjlighet att godkänna en investering med vissa villkor. En investering som genomförs före ISP har fattat beslut, eller utan att anmälningsskyldigheten har iakttagits eller som står i strid med ett fattat beslut, ska förklaras ogiltig. Utöver ogiltighet kan överträdelser av lagen leda till utdömande av en sanktionsavgift på mellan 25000 kronor och 50 miljoner kronor. Överklagande av ISP:s slutliga beslut får göras till regeringen.

Utredningens förslag ska skickas på remiss och det återstår att se om lagen antas. Oavsett utgång kommer den svenska regleringen kring kontroll av utländska direktinvesteringar med största sannolikhet att ändras på ett eller annat sätt.

Wistrand Advokatbyrå följer utvecklingen på området. Har du några frågor eller vill veta mer är du välkommen att kontakta oss!

1 Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen.

• sysslar med samhällsviktig verksamhet (dvs. säkerställande och upprätthållande av samhällsfunktioner, exempelvis infrastruktur för energi, transport, hälso- och sjukvård och kommunikation);
• tillverkar, utvecklar eller bedriver forskning om eller tillhandahåller strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier (exempelvis krigsmateriel, och andra produkter med dubbelt användningsområde, dvs. produkter som både kan användas för civilt och militärt ändamål);
• behandlar kritiska insatsvaror (exempelvis metaller och mineraler, energi, samt insatsvaror för livsmedelsförsörjning); och
• vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känslig information (exempelvis lagring av stora mängder personuppgifter samt lokaliseringsuppgifter och annan skyddsvärd information)