Korttidsstöd och löneunderlag – vad gäller?

Vi närmar oss deklarationstider och det är dags att sammanställa underlaget inför årets deklaration. För dig som är delägare i ett fåmansföretag och som beräknar ett gränsbelopp baserat på företagets löneunderlag kan det i vissa fall finnas anledning att vara särskilt uppmärksam.

Delägare som är verksamma i fåmansföretag kan under vissa förutsättningar beräkna ett gränsbelopp baserat på summan av den kontanta ersättningen som betalats ut i företaget under året, det s.k. löneunderlaget. Gränsbeloppet beräknas och redovisas på blankett K10.

Löneunderlaget ska minskas med eventuella statliga bidrag som företaget erhållit under året. Exempel på sådant statligt bidrag är korttidsstöd som företag erhållit med anledning av coronapandemin.

Korttidsstödet innebär något förenklat att staten står för tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid och att arbetsgivare och arbetstagare delar på resterande fjärdedel. Staten subventionerar med andra ord 75 % av kostnaden för förkortningen i arbetstid. Den statliga subventionen omfattar kontant lönekostnad inklusive arbetsgivaravgifter.

Eftersom korttidsstödet även till viss del inkluderar ersättning för täckande av arbetsgivaravgifter innebär detta att korttidsstödet inte i sin helhet ska reducera löneunderlaget. Under normala förhållanden gäller att företagets lönekostnader motsvarar 131,42 % av bruttolönen (bruttolön ökad med arbetsgivaravgifter om 31,42 %). I normalfallet gäller således att ca 24 % (31,42/131,42) av det erhållna korttidsstödet inte ska reducera löneunderlaget.

Notera att hur stor del av stödet som avser arbetsgivaravgifter, och som därmed inte ska minska löneunderlaget, får beräknas i det enskilda fallet eftersom storleken på arbetsgivaravgifterna beror på omständigheter i det enskilda fallet, exempelvis arbetstagarens ålder och andra statliga stöd.