Nya krav på granskning av värdekedjor och hållbar bolagsstyrning

Hållbarhet och socialt ansvar för bolag har blivit ett allt viktigare inslag inom såväl det svenska näringslivet som den internationella handeln. Genom policys, kontroller och handlingsplaner visar många bolag att de är seriösa aktörer och tar frivilligt ett ansvar för sin påverkan på samhället i stort. Europeiska kommissionen tar nu steget längre och vill införa ett harmoniserat regelverk som ställer ett lagstadgat krav på en lägsta nivå av hållbar bolagsstyrning och socialt ansvar för bolag verksamma inom EU.

Den 23 februari antog Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om en skyldighet för bolag att genomföra en granskning, s.k. due diligence, avseende hur verksamheten och andra bolag inom värdekedjan uppfyller krav på hållbarhet. Förslaget syftar till att stärka och garantera en hållbar bolagsstyrning genom hela den globala värdekedjan och får således konsekvenser såväl inom EU som i tredjeländer. Med värdekedjan avses alla aktiviteter som ingår i tillverkningen av produkter eller tillhandahållandet av tjänster och inkluderar utveckling, användning och försäljning samt affärsrelationer i både uppåt- och nedåtstigande led.

Enligt det föreslagna regelverket ska bolag kontrollera och motverka verksamheter som dels strider mot mänskliga rättigheter innefattande bland annat barnarbete och utnyttjande av arbetskraft, dels har stor miljöpåverkan innefattande bland annat föroreningar och förlust av biologisk mångfald. En tanke som genomsyrar förslaget är att harmoniserade krav ska medföra att bolag inte ska kunna konkurrera genom besparingar avseende socialt ansvar, och konsumenter får en större insyn i hur produktionen av varor gått till.

Förslaget omfattar stora och mellanstora aktiebolag inom såväl privat som offentlig sektor inom EU, samt handelsbolag och kommanditbolag som ägs av sådana bolag. Även särskilda verksamheter inom den finansiella sektorn avses att omfattas av regelverket oavsett under vilken företagsform som verksamheten bedrivs. Aktiebolag som föreslås att omfattas av regelverket delas in i två grupper:

• Grupp 1: aktiebolag med fler än 500 anställda och en global omsättning över 150 miljoner euro.
• Grupp 2: aktiebolag med fler än 250 anställda och en global omsättning över 40 miljoner euro verksamma inom vissa sektorer med stor påverkan, exempelvis verksamheter inom utvinning av gas och olja, textilindustrin och utvinning av metaller.

De skyldigheter som följer av förslaget kan översiktligt delas in i två delar. Den första avser en skyldighet att löpande utföra en due diligence avseende verksamheten i det egna bolaget, dotterbolag och inom den globala värdekedjan. Den andra delen avser styrelsens ansvar att implementera förebyggande och kontrollerande åtgärder samt beakta en hållbar bolagsstyrning.

Kraven för bolag inom både grupp 1 och 2 att uppfylla sin due diligence-skyldighet består generellt i att:

• etablera och årligen uppdatera en due diligence-policy;
• identifiera faktiska eller potentiella negativa effekter avseende mänskliga rättigheter eller påverkan på miljön;
• vidta lämpliga åtgärder för att förebygga eller mildra potentiella negativa effekter;
• vidta lämpliga åtgärder för att stoppa eller minimera faktiska negativa effekter;
• etablera och vidmakthålla förfaranden för anmälningar från tredje part om potentiella eller faktiska negativa effekter;
• löpande, eller åtminstone årligen, utvärdera effekten av sin egen och dotterbolags due diligence och vidtagna åtgärder; samt
• offentligt redogöra för granskningen, identifierade negativa effekter och vidtagna åtgärder.

Utöver dessa krav måste bolag inom grupp 1 också anta en plan för att tillförsäkra att bolaget har en affärsstrategi som är förenlig med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 °C. Denna plan ska särskilt identifiera vilken risk klimatförändringar innebär för bolaget samt i vilken utsträckning verksamheten bidrar till dessa.

Ansvaret för att kontrollera efterlevnaden av regelverket ska vila på nationella myndigheter och lämpliga sanktioner ska införas av medlemsstaterna vid brott mot detta. Vid bristande efterlevnad kan företaget bli skyldigt att betala böter i proportion till företagets globala omsättning. Det ska även vara möjligt för enskilda att väcka talan mot bolag som brister i efterlevnaden och kräva skadestånd för eventuella skador därav.

Ett särskilt ansvar för eftersträvan mot hållbarhet och socialt ansvar har i förslaget ålagts styrelsen som har att i varje beslut ta hänsyn till mänskliga rättigheter, klimatförändringar och påverkan på miljön. Genom förslaget skulle eventuellt vinstsyftet i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen därför behöva kompletteras med även ett hållbarhetssyfte i större aktiebolag. På så sätt kan socialt och klimatmässigt ansvar garanteras hos de större bolagen utan att förhindras av andra ekonomiska incitament.

Ett genomförande av förslaget kommer att ställa stora krav på de bolag som omfattas av regelverket att utföra en genomsyn av hela den globala värdekedjan, och bolagsledningens fokus förflyttas i viss mån från vinstmaximering till hållbarhet. Sammantaget får förslaget ses som ett stort steg mot ett mer hållbart företagande inom EU där ansvaret för klimatförändringar och mänskliga rättigheter inte längre endast ligger på statlig nivå.

Förhandlingar om förslaget ska nu ske inom Europeiska rådet och Europaparlamentet och det återstår att se om förslaget antas i sin nuvarande lydelse. Vid ett antagande ska medlemsstaterna genomföra direktivets bestämmelser i den nationella lagstiftningen inom två år.

Wistrand Advokatbyrå följer utvecklingen på området och om du har några frågor eller vill veta mer är du välkommen att kontakta oss!