Nyheter 15 juni 2015

Så fungerar de nya byggreglerna i praktiken

Den 2 juli 2014 infördes en rad nya bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus i plan- och bygglagen. Ändringarna innebar att de åtgärder som ska kunna göras utan krav på bygglov utökades. Men vad innebär dessa nya byggregler egentligen i praktiken och vad bör man tänka på innan man börjar bygga?

Nya åtgärder utan krav på bygglov

Attefallshus
Enligt de nya byggreglerna får man nu utan bygglov uppföra en komplementbyggnad (det så kallade Attefallshuset), med maximal byggnadsarea om 25 kvm samt med en högsta nockhöjd om 4 meter, i omedelbar närhet till ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Komplementbyggnaden kan antingen användas som komplementbostadshus (permanentbostadshus) eller som komplementbyggnad (t.ex. garage, förråd, gäststuga). Byggnaden måste placeras 4,5 meter från tomtgräns, om inte berörd granne godkänner en närmare placering, och 30 meter från järnväg, om inte den som förvaltar järnvägen godkänner en närmare placering. Det innebär inte heller något hinder mot att förse byggnaden med en källare. Man måste anmäla till byggnadsnämnden och invänta ett start-besked innan byggandet kan börja.

Tillbyggnad om 15 kvm
På ett en- eller tvåbostadshus (dock inte ett komplementbostadshus) får man uppföra en tillbyggnad med maximalt 15 kvm bruttoarea. Tillbyggnaden får inte vara högre än det befintliga bostadshusets nockhöjd och tillbyggnaden får inte placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter annat än om berörd granne medger det. Man måste anmäla till byggnadsnämnden och invänta ett startbesked innan byggnation kan börja.

Inreda ytterligare en bostad
Enligt de nya byggreglerna får man vidare utan bygglov inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus (gäller inte tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus). Man måste anmäla till byggnadsnämnden och invänta ett startbesked innan byggnation kan påbörjas.

Högst två takkupor
Avslutningsvis kan man nu även utan bygglov uppföra två takkupor på ett en- eller tvåbostadshus. Om det redan finns en takkupa får man bara bygga ytterligare en takkupa utan bygglov och de får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen. Åtgärden är normalt sett inte anmälningspliktig, men om byggnadens bärande delar berörs krävs det även för denna åtgärd att den anmäls till byggnadsnämnden.

Åtgärder i strid med detaljplanen m.m.
De aktuella åtgärderna får vidtas i strid med detaljplanen, vilket bl.a. innebär att man kan bygga på s.k. ”prickad mark” och överskrida den för detaljplanen högsta tillåtna byggnadsarean. Byggnadsnämndens beslut att bevilja startbesked kan heller inte överklagas av grannarna på sätt som gäller vid t.ex. ett bygglovsbeslut. Därtill är de tidigare bygglovsbefriande åtgärderna (t.ex. friggebod och skärmtak) fortfarande gällande. Reglerna möjliggör därför både uppförandet av en friggebod om 15 kvadratmeter samt ett Attefallshus om 25 kvadratmeter.

Att tänka på innan man börjar bygga
När det till byggnadsnämnden anmäls en bygglovsbefriad komplementbyggnad, tillbyggnad eller avsikt att inreda ytterligare en bostad ska bifogas de handlingar, ritningar och beskrivningar som behövs för byggnadsnämndens prövning. Vissa krav, inklusive kontroll, följer därtill direkt av lagstiftningen. Om byggnaden ska användas som en komplementbostad eller om tillbyggnaden är en del av bostadshuset ska byggnaden bl.a. också uppfylla alla krav som gäller för bostäder enligt Boverkets byggregler. I vissa områden med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan bygglovsplikten, under vissa angivna förutsättningar, komma att gälla även för de bygglovsbefriade åtgärderna. På samma sätt kan en kommun i en detaljplan besluta att bygglovsplikt även ska gälla för bygglovsbefriade åtgärder. Observera slutligen att även slutbesked krävs innan byggnationen tas i bruk.

Tove Andersson, Advokat/Partner
E: tove.andersson@wistrand.se
T: 031-771 21 74

Henrik Pernmyr, Biträdande jurist
E: henrik.pernmyr@wistrand.se
T: 031-771 21 25