Nyheter 17 april 2020

Skatteöverväganden vid kapitaltillskott till fåmansbolag

Nu behöver många fåmansföretag tillskott för att stärka sitt kapital och sin kassa. I denna artikel tittar vi på vissa skattemässiga effekter av några vanliga alternativ för ägarfinansiering.

Artikeln riktar sig till ägare som är privatpersoner och vars aktier utgör kvalificerade andelar (alltså 3:12-aktier).

Aktieägarlån
Ett aktieägarlån stärker inte bolagets kapital, men väl dess likviditet. Lånet kan löpa med marknadsmässig ränta, men det är även möjligt att lämna räntefria lån. Räntan på lånet beskattas som inkomst av kapital med en skattesats om 30 procent.

Ränta på aktieägarlån är ett sätt att få kapitalbeskattade inkomster från ditt aktiebolag. Om alternativet är tjänstebeskattad utdelning enligt 3:12-reglerna kan ränteinkomster vara att föredra. Det är dock viktigt att säkerställa att bolaget får göra avdrag för räntan. Sedan 2019 finns generella begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter, vilka även träffar ränta som bolaget betalar till sin ägare. Det är också viktigt att räntan är marknadsmässig, eftersom ränteinkomster överstigande marknadsränta beskattas som inkomst av tjänst hos företagsledaren.

Ovillkorat aktieägartillskott
Ett ovillkorat aktieägartillskott stärker bolagets kapital, eftersom det inte skuldförs, och ökar ditt omkostnadsbelopp för aktierna. Bolaget beskattas inte för tillskottet.

Att tillskottet ökar ditt omkostnadsbelopp för aktierna innebär att du normalt får räkna in tillskottet vid beräkning av årets s.k. gränsbelopp för aktierna (förutsatt att du räknar gränsbelopp enligt den så kallade huvudregeln) som styr effektiv beskattning av utdelning och kapitalvinst på aktierna. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas som kapitalinkomst med effektiv skattesats om 20 procent.

  • För att stärka bolagets kassa ska ägaren A tillföra bolaget 200 000 kronor. Ska A lämna ett lån med en marknadsmässig ränta, låt oss anta en ränta om fem procent, eller ett ovillkorat aktieägartillskott?
  • Lån: Vi antar att bolaget har avdragsrätt för räntan och att avdraget kan utnyttjas för att minska skattepliktiga inkomster. A erhåller en årlig ränteinkomst om 10 000 kronor och betalar 3 000 kronor i inkomstskatt.
  • Ovillkorat aktieägartillskott: Tillskottet ökar A:s gränsbelopp med 9% av tillskottsbeloppet, alltså 18 000 kronor. Bolaget lämnar 18 000 kronor i utdelning till A, som betalar 20% effektiv skatt på inkomsten, alltså 3 600 kronor. Eftersom utdelningen, till skillnad från avdragsgill ränta, betalas med beskattade vinster är den sammantagna beskattningen relevant, alltså hur stor del av bolagets bruttoinkomst som betalas i skatt av bolaget och A tillsammans. Den sammanlagda beskattningen hos bolaget och A uppgår till cirka 37% (bolagsbeskattning med 21,4 % av inkomsterna och därefter en effektiv beskattning om 20% av det utdelade nettot).
  • Ett ovillkorat tillskott skapar alltså normalt större utrymme för lågbeskattade uttag från bolaget, men aktieägarlånet möjliggör uttag ur bolaget till något lägre sammantagen skatt (under förutsättning att bolaget får dra av räntan). Normalt är det inte möjligt att återbetala ett ovillkorat aktieägartillskott utan att skattekonsekvenser uppkommer.

Villkorade aktieägartillskott
I gränslandet mellan aktieägarlån och ovillkorade aktieägartillskott finns villkorade aktieägartillskott. Ett villkorat aktieägartillskott är ett skattefritt tillskott till bolagets egna kapital som i tillskottshandlingen förenas med ett villkor om återbetalning innan utdelning från bolaget lämnas.

Ett villkorat aktieägartillskott behandlas i redovisningen som eget kapital för bolaget. En återbetalning av tillskottet behandlas dock skattemässigt normalt som en återbetalning av lån, vilket inte är skattepliktigt för mottagaren. Återbetalning av villkorade tillskott kan enbart ske om bolagsrättsliga förutsättningar för utdelning finns, eftersom en återbetalning enligt bolagsrättsliga regler är att betrakta som en utdelning.

Det villkorade tillskottet kan alltså ses som ett mellanting mellan aktieägarlån och ovillkorade tillskott. Trots att tillskottet skattemässigt behandlas som ett lån kan det dock inte räntebeläggas med skattemässig effekt. Inte heller ökar ett villkorat tillskott aktiernas omkostnadsbelopp. Ett villkorat tillskott är därför mindre lämpligt än de två andra alternativen om syftet är att möjliggöra framtida kapitalbeskattade uttag från bolaget. Om syftet däremot är att tillfälligt stärka kapitalet i bolaget har villkorade tillskott vissa fördelar gentemot alternativen, eftersom lån inte stärker bolagets kapital och eftersom ovillkorade tillskott inte kan återbetalas skattefritt. Likaså kan det villkorade tillskottet fylla en funktion om företaget har flera ägare, och ägarna inte ska lämna tillskott i proportion till ägarandelarna.

Denna artikel behandlar vissa, men långt ifrån alla, skattemässiga effekter av olika finansieringsalternativ. Eftersom alternativen ger upphov till olika skatteeffekter måste alltid en prövning göras av vilken finansieringsform som passar dig och ditt bolag bäst.