Nyheter 28 maj 2012

WISTRAND NEWS #3 2012

WISTRAND NEWS #3 2012

Deklarationstider snart ett minne blott

Maj månad innebär än så länge deklarationstider och högsäsong för skattejuristerna. Men från och med år 2014 kommer företagens deklarationstidpunkt att variera över året. Den nya skatteförfarandelagen som trädde i kraft vid årsskiftet innebär nämligen att företagen får fyra nya beskattningsår, som också kommer att styra sista dagen för inlämnande av deklarationen.

Regeringen tillsatte strax efter lagens ikraftträdande en utredning i syfte att stärka rättssäkerheten inom skatteförfarandet. Utredningen ska bland annat se över den omdiskuterade dubbelbestraffningsfrågan. Börje Leidhammar, delägare på Wistrand och ordförande för Institutet Skatter & Rättssäkerhet, har nyligen utsetts till expert i utredningen. Slutsatserna kommer att redovisas i september 2013.

I detta nummer av Wistrand News har vi glädjen att presentera Nils Sköld, ytterligare en framstående skatteexpert som rekryterades till Wistrand under våren. Nils har arbetat med skattefrågor och fastighetsjuridik i närmare 20 år.

Trevlig läsning,
Mårten Hulterström
Ordförande Wistrand Advokatbyrå


 

Förslag om ränteavdragsbegränsningar – ett hot mot rättssäkerheten och investeringar

Finansdepartementet presenterade den 22 mars ett förslag om ränteavdragsbegränsningar som redan påverkat investeringsklimatet i Sverige negativt. Den osäkerhet om rättsläget som förslaget medför har med omedelbar verkan gjort att internationella aktörer avstår från att genomföra planerade investeringar i Sverige.

Förslaget innebär att reglerna om begränsning av ränteavdragen på skulder inom en intressegemenskap utvidgas till att gälla ränteutgifter på alla skulder inom intressegemenskapen. Vidare ska den så kallade tioprocentsregeln – som i dagsläget klargör att ränteutgifter på dessa skulder är avdragsgilla om den motsvarande ränteinkomsten beskattas med minst tio procent – begränsas med en generell omvänd ventil.

Om Skatteverket kan visa att skulderna till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån (och inte av affärsmässiga skäl), får avdrag inte göras för ränteutgifterna, även om ränteinkomsten beskattas med minst tio procent. Beslut om omprövning föreslås kunna fattas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, oavsett om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift eller inte.

Förslaget är på en rad punkter oförenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid beskattningen.

  • Risk för efterbeskattning oavsett vilka uppgifter den skattskyldige lämnat

I de nu avsedda fallen är det fråga om att bedöma en avsikt med att en skuld uppkommit. De skattskyldiga hävdar regelmässigt att vidtagna transaktioner vilar på affärsmässig grund medan Skatteverket å sin sida hävdar motsatsen. Det ligger i sakens natur att det är svårt att bedöma vilken avsikt den skattskyldige har haft med en transaktion. Det är Skatteverket som avgör frågan genom ett taxeringsbeslut. Det är därför otillfredsställande att avdragsrätten gjorts beroende av vilken avsikt Skatteverket kan komma att anta att den skattskyldige har haft med en transaktion.

De skattskyldiga kommer helt sakna möjlighet att värja sig mot omprövningar av avdragen långt i efterhand. Normalt kan en svårbedömbar fråga till exempel om avdragsrätt underställas Skatteverkets prövning vid den ordinarie taxeringen genom ett öppet yrkande. Beslut om att i efterhand kunna vägra ränteavdrag föreslås kunna fattas oberoende av om oriktig uppgift lämnats eller inte. Det saknar då betydelse vilka uppgifter den skattskyldige lämnat. Det allmänna kommer att hålla frågan om ränteavdrag på interna lån öppna ensidigt under en tidsperiod om minst sex år. Detta är oacceptabelt.

  • Låga beviskrav för att i efterhand neka avdrag

Beslut om efterbeskattning utgör ett extraordinärt avsteg från den ordinarie beskattningsverksamheten. Det ställs därför, helt naturligt, väsentligt högre krav påbevisningen för att sådant beslut ska få fattas. Till följd av att omprövningsbeslut i nu aktuella fall föreslås kunna fattas oberoende av om den skattskyldige har lämnat oriktig uppgift, kommer inte det högre beviskravet att vara tillämpligt. Det är inte i överensstämmelse med berättigade krav på förutsebarhet, att avdragsrätten kan komma att förloras flera år i efterhand utan att beslutet behöver baseras på en övertygande bevisning från det allmännas sida.

  •  Risk för internationell dubbelbeskattning

Enligt förslaget föreslås ränteavdrag kunna vägras, oavsett om den motsvarande ränteinkomsten har beskattats i det mottagande företagets hemland. I förslaget tas ingen hänsyn till den internationella dubbelbeskattning som därigenom kan uppstå.

Att förslaget brister i många avseenden råder det ingen tvekan om. Vilka konsekvenser det får över tid för Sveriges attraktionskraft som investeringsland berörs överhuvudtaget inte av Finansdepartementet. Det är mycket anmärkningsvärt. Nu måste regeringen agera mycket snabbt för att minimera den skada som företagarsverige redan lidit och kommer att fortsätta att lida medan vi väntar på ett klargörande.

Conny Otteland, partner Wistrand Advokatbyrå

Nils Sköld, partner Wistrand Advokatbyrå

Johan Linder, biträdande jurist Wistrand Advokatbyrå

Debattartikeln publicerades på Dagens Juridik den 16 april 2012


 

Lönsamt att överpröva offentliga upphandlingar

Konkurrensverkets nya rapport ”Siffror och fakta om offentlig upphandling” visar att nästan en tredjedel av alla upphandlingar som överprövas medför rättelse.

Offentliga upphandlingar har ofta kritiserats för att de sker skönsmässigt och endast styrs av det bud som ger lägst pris. Miriam Laksman, jurist vid Wistrand, kommenterar rapporten som ger en annan bild av hur lagen om offentlig upphandling (LOU) sker i praktiken.

– Statistiken visar, tvärtemot den allmänna uppfattningen, att majoriteten av kontrakten i offentliga upphandlingar tilldelas den anbudsgivare som lämnar det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. Utvärderingen av det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet kan baseras på kriterier som till exempel genomförande- eller leveranstid, kvalitet och service och priset tillmäts då en lägre betydelse, säger Miriam Laksman.

Tre av tio fall som överprövas leder till korrigering
Antalet överprövade upphandlingar uppgår endast till sju procent. Rapporten visar dock att överprövning i många fall är lönsamt. Hela 31 procent av alla fall som överprövas leder till någon form av korrigering.

– Förhoppningsvis bidrar rapporten till att fler anbudsgivare inser att det är meningsfullt att begära överprövning om upphandlingen inte har gått rätt till, säger Miriam Laksman.

Det är oklart vad den stora andelen överprövade och justerade upphandlingar beror på, eftersom det varierar från fall till fall. Miriam Laksman anser inte att upphandlingshanteringen från det offentliga generellt håller låg kvalitet, hon vidhåller att det finns många faktorer att ta hänsyn till.

– Efter att ha arbetat med upphandlingar under en längre tid får man dock en viss inblick och känsla för om ett inlämnat anbud står sig bra och om chanserna är goda att vinna en överprövning, säger Miriam Laksman.

Var noga med skall-kraven
Miriam Laksman uppmanar till noggrannhet med skall-kraven och att lämna in samtliga dokument som efterfrågas.

– Jag har sett många fall där en given vinnare har snubblat på mållinjen helt i onödan eftersom man har missat ett skall-krav som i sig kanske inte haft någon större betydelse för själva affären, säger Miriam Laksman.

Fakta: Varje år köper den svenska offentliga sektorn varor, tjänster och entreprenader som omfattas av upphandlingsplikt för uppskattningsvis 500-600 miljarder kronor.


 

Använd molnet säkert

Allt fler företag flyttar hela eller delar av sin IT-hantering till det så kallade molnet. Maya Zaidan, jurist vid Wistrand, har granskat praxis och standardavtal som används på marknaden och ger här tips rörande behandling av personuppgifter till företag som överväger att börja använda molntjänster.

– Många ser till nyttan med att slippa ha den tekniska kunskapen och kontrollen över infrastrukturen som du var tvungen att ha tidigare. Men som beställare av s k molntjänster har du fortfarande ett juridiskt ansvar när det gäller behandlingen av personuppgifter, säger Maya Zaidan.

– Du som beställer är ansvarig för att den säkerhetsmässiga hanteringen hos leverantören såväl som hos eventuella underleverantörer är godtagbar. Detta regleras lämpligen genom avtal.

Viktigt att granska standardavtalen
Många leverantörer tillhandahåller standardavtal – vanligen långa och upprättade på engelska. Majoriteten av dessa avtal är, av förklarliga skäl, leverantörsvänliga. Tyvärr godtar många beställare standardavtalen utan att göra en närmare granskning.

– Eftersom det juridiska ansvaret för personuppgifter ligger på dig som beställare är det viktigt att avtalen med dina leverantörer inte friskriver dem från ansvar. Tvärtom bör beställare i många fall kräva ökat ansvar av leverantörerna. De bör till exempel stå som ansvariga för skador som beror på deras bristande säkerhet.

Enligt personuppgiftslagen får personuppgifter endast behandlas utanför EU under vissa förutsättningar, exempelvis genom samtycke från den registrerade eller att en adekvat skyddsnivå säkerställs.

– Som beställare kan det vara svårt att avgöra var en molntjänst

utförs och var data lagras. Därför är det viktigt att även här ta höjd för det juridiska ansvaret i kontrakten för att säkerställa att inte personuppgifter överförs till länder utanför EU i strid mot personuppgiftslagen, avslutar Maya Zaidan.

Fakta/Vad är molntjänster?
Molntjänster är olika datortjänster som sköts via externa serverhallar, till exempel nätverk, lagring, program och tjänster. De främsta fördelarna är att molnet kan lagra stora mängder information och att företagen inte behöver ha intern infrastruktur och avancerad IT-kompetens. En annan fördel är även att molntjänster tillhandahålls snabbt och med minimal interaktion och hantering av molntjänsteleverantören. Det finns tre former av molntjänster.

”Software as a Service” är färdiga eller konfigurerbara applikationer som till exempel Google Apps.

”Platform as a Service” är plattformar där kunden kan utveckla eller installera sina egna applikationer, ett exempel är Windows Azure.

”Infrastructure as a Service” är virtuell IT-infrastruktur för till exempel lagring, nätverk och servrar.


 

Ökade krav på marknadsföring i sociala medier

Konsumenterna måste själva kunna sålla bland reklam i sociala medier och det måste framgå tydligt vad som är reklam. Det kräver nu de nordiska konsumentombudsmännen (KO) i en gemensam ståndpunkt om marknadsföring i sociala medier. 

Reklam via e-post och sms kräver att mottagaren samtyckt till att ta emot reklam från avsändaren. Mottagaren ska också ha möjlighet att tacka nej till att få fler utskick från just det företaget. Det säger marknadsföringslagen, och KO kräver nu att lagen ska efterföljas på samma sätt i sociala medier.

De delar som berörs är meddelandefunktioner och till exempel Facebooks timeline. Att användarna lämnar samtycke i användarvillkoren för det sociala mediet anser KO inte vara tillräckligt. Inte heller anses det faktum att mottagaren ”gillat” en viss sida eller företag utgöra ett giltigt samtycke.

Skillnad på direkt och indirekt kontakt
Många företag använder idag sociala medier i sin marknadsföring. I vissa fall skickas reklammeddelanden direkt till konsumenten. Enligt KO bör det i dessa fall krävas samtycke, s k opt in – på samma sätt som för reklam via sms eller e-post idag.

En effektiv marknadsföringsmetod som gör att företaget indirekt når ut till många personer är att utlysa tävlingar, exempelvis via Facebook, där personer uppmanas att dela ett inlägg från företaget. Inlägget blir då synligt för alla Facebook-vänner till personen som delar inlägget. Idag går det att blockera ytterligare inlägg från personen ifråga. Men nu kräver KO att det ska vara möjligt att blockera inlägg som avser reklam från ett visst företag (s k opt out).

Ståndpunkten kommer redan idag att få betydelse för Marknadsdomstolens tolkning av marknadsföringslagen. Det kommer således att krävas en del eftertanke från företag som planerar kampanjer via sociala medier. Konsumentombudsmännen kommer nu att ta frågan vidare till europeisk nivå.